Anteckningar från Alaska

I oktober var jag tillbaka i Alaska hos min dotter och hennes familj. En morgon blåste det kuling och så kom den första snön! Det blev till att pulsa iväg till Carrs (Ica Maxi typ) med ryggan och shoppinglistan. Gatorna var isiga som tusan men inte ens i Alaska sätter man på vinterdäcken i tid, truckarna sladdade och kanade i alla korsningar. Det kallas ”Anchorage’s Annual Demolition Derby” (Anchorages årliga bilmassaker) med sisådär två hundra småkrockar och avåkningar det första dygnet och nästan hundra andra dygnet. Så det blev hemmakväll istället, jag som annars rattade dotterns Colorado till ”Moose Lodge” för att dansa East Coast Swing på torsdagarna. Skit också.

Att läsa ”Anchorage Daily News”(ADN) gav en inblick i Amerikalivets villkor, det var en salig blandning av björnattacker, budgetkris och Obamas födelseattest som republikanerna inte kan sluta tjafsa om, nu senast presidentkandidaten Rick Perry (the ”Birtherhead”). ADN hade bilder på ”Occupy Anchorage” och ”Occupy the Tundra” i Alaskas ödemark (en kvinna plus hennes slädhundar). Och ooops, två ton tysk satellit störtade mot jorden i oktober men ingen av de 30 bitarna slog ner i Alaska.

Nästan 100 000 Alaskabor (tio procent) går hungriga delar av året. ”Food Bank of Alaska” får några ton viltkött varje år som styckas och delas ut gratis, men de behöver mer donationer och fler frivilliga styckare för att kunna fortsätta.

Riksnyheterna tog i oktober upp finansinstitutet Citigroup som spelade bort 500 miljoner dollar på värdelösa huslånepapper. Citigroup måste nu betala tillbaka 285 miljoner dollar till dem som lurades att köpa. Lika goda kålsuparna JP Morgan Chase betalar tillbaka 153 miljoner dollar och Goldman Sachs 550 miljoner dollar. Alltid något.

Hallå, vem påstod att företagen i USA inte har några pengar? ADN skrev att Standard and Poors 500 företag tillsammans har 800 miljarder dollar i cash (1 miljard = 1 000 000 000), pengar som de vägrar investera i USA. Moody’s uppger att 1 600 amerikanska företag tillsammans sitter på 1,2 biljoner dollar i cash (en biljon = 1 000 000 000 000). Det är elva procent mer än vad samma företag hade förra året. Vilken nytta gör mer skattesänkningar? Det blir ändå inga jobb om pengarna bara används till spekulation på finansmarknaderna.

Republikanerna hävdar att fler avregleringar skulle få igång tillväxten i USA men det är nys, skrev en arg ADN-journalist. Av alla jobb som försvunnit är det bara tusen jobb som försvunnit på grund av hämmande statliga regler medan 150 000 jobb försvunnit av andra orsaker, detta enligt en underökning där man frågat USA-företagen själva.

Obamas sjukvårdreform, ”Obamacare”, var på tapeten när jag var i Alaska för två år sen. Sjukvården är fortfarande het i media. Nonprofit-organisationen Commonwealth Fund (CF) rapporterade att USA:s sjukvårdssystem sackar efter Europas allt mer. Jämfört med Frankrike dör dubbelt sa många i USA i behandlingsbara sjukdomar eftersom många amerikaner inte har råd med till exempel cancerbehandling. Den kan kosta 1-2 miljoner kronor om man är oförsäkrad eller om försäkringen man köpt inte täcker cancerbehandling.

Under år 2010 saknade 44 procent av USA:s vuxna (19-64 år) under hela eller delar av året en sjukförsäkring, upp från 35 procent år 2003. Som jämförelse är antalet oförsäkrade i Storbritannien fem procent. Ändå lägger USA ut 50 000 kronor per capita på sjukvård varje år, dubbelt så mycket som något land i Europa. CF:s rapport slog fast att ”Obamacare” (The Affordable Care Act) kommer att ha en avgörande positiv effekt på tillgänglighet och kvalitet på USA:s sjukvård. Men republikanerna kommer naturligtvis att riva upp beslutet om ”Obamacare” om de vinner presidentvalet nästa år.

I början av november kallade republikanen Lisa Murkowski till ”Economic Town Hall” här i Anchorage för att diskutera USA:s gigantiska statsskuld. Alaska är ett republikanskt fäste (här finns till exempel massor av pensionerad militär personal) och Obamas demokrater ser man inte röken av. Min dotter och jag tog oss till ”Cuddy Hall” på universitetsområdet. Stämningen var matt och publiken fåtalig. Lisa Murkowski malde mekaniskt på om fler avregleringar, sänkt företagsskatt, höjd pensionsålder (från 65 till 69 år) och sänkta pensioner. Hon ville att pensionärernas fria sjukvård (Medicare) skulle kicka in först vid 69 års ålder (nu vid 65 år). Detta kommer att fixa fram jobben och en budget i balans, påstod hon!

Vad Murkowski inte talade om var att USA:s räddningspaket till bilföretag, fastighetsmarkanden, federala stimulansprogram och bank bail-outs redan kostat skattebetalarna tre biljoner dollar (1 biljon = 1 000 000 000 000). Bara att köpa ut Chrysler kostade USA:s skattebetalare 1,3 miljarder dollar (1 miljard = 1 000 000 000)! Men den amerikanska staten kommer att behöva skjuta till ytterligare elva biljoner dollar for att rädda landets ekonomi från kollaps (kolla själva på money.cnn.com/bailouttracker). Behov av fler avregleringar och sänkt företagsskatt, någon?

På dagarna lyssnade jag på BBC World News. Ibland fick jag titta ut genom fönstret och försäkra mig om att det inte var panik på gatorna, så illa lät ekonominyheterna - men allt var lugnt. Min vardagstillvaro i Anchorage kändes mitt i kasinokrisen ändå stabil och förutsägbar: upp sju på morgonen, vinka hej då till dottern (hennes make var bortrest i tre veckor), lämna barnbarnet på dagis, städa, tvätta, stryka, handla mat, sy Halloweendräkter och ny åkpåse, laga allt trasigt, hämta på dagis, ha middagen klar vid fem-halv sex.

Men en vag oro kom och gick.

Hur länge till?

Ann Olsson-Gislow