Terror besegras med rättvisa

Att vi människor står långt ifrån varandra och att världen just nu blåser runt som ett löv utan vare sig riktning eller rötter, står mer klart än vanligt efter massakern i Norge.

Anders Breivik följde dock en väl beprövad strategi som har långa historiska traditioner.

Att hota motståndarna till underkastelse.

I de monoteistiska religionerna (judendom, kristendom och islam) finns det texter som uppmuntrar till förintelse av folkslag och vedergällning för dem som inte följer order från en bestraffande och ofelbar härskare/Herre, och genom historien har detta legitimerat kolonisering, slavhandel samt diverse folkmord.

Författaren Eva Moberg beskrev det gamla testamentets gud som en ”psykotisk mördare... som skulle kunna vara läromästare åt Attila, Hitler, Stalin, Idi Amin, Saddam Hussein och Milosevic…”

Breiviks strategi är alltså religiöst färgad på samma vis som USA:s terrorkrig eller för den delen all strategi som går ut på att man skrämmer meningsmotståndare till tystnad.

Vilka ideologier som framkallar den mest våldsamma tolkningen av de heliga skrifternas skrämselstrategier beror på vilken ideologi som för tillfället har tolkningsföreträde.

Att RAF (Baader-Meinhof) dök upp på 1970-talet berodde på att dessa stämningar då fanns i Europa. Vänstern och välfärdsstaten var stark och det fanns en kollektiv vilja hos många till socialism. RAF blev den ”religiösa” terroruttolkaren av dessa kollektiva känslor. På samma vis fanns det senare i den muslimska världen stämningar som ledde till den islamistiska fascismen. Nu med Breivik är det tydligt att den högerliberala och kristna fascismen finns i Europas medvetande.

Jag menar inte att socialister generellt stödde RAF, eller muslimer i allmänhet stödde al-Qaida eller att högerliberaler och kristna nu stöder Breivik. Men studerar man historien är det uppenbart att så kallade vanvettiga dåd eller extremrörelser alltid föregås av en kollektiv frustration över sakernas tillstånd hos en bred allmänhet och när denna frustration bränner hål i många knutna nävars fickor dyker en hämnare/rörelse upp och försöker kanalisera människors kollektiva medvetande.

Om det kollektiva medvetandet i ett samhälle däremot längtar efter jämlikhet, kärlek, lycka, harmoni, förening och rättvisa så ”skapas” också uttolkare av dessa känslor. Men för att dessa mer solidariska känslor ska ta överhanden hos oss som kollektiv krävs en tryggare form av samhällsstruktur.

Idag när den ekonomiska liberalismen har total makt över världen och människor kastas från land till land, från arbetsplats till arbetsplats, skapas istället en rädsla att andra ska ta det lilla man har från en. Ett kallt konkurrenssamhälle där människor uppfostras till att allt kan köpas och säljas, inklusive ens själ, kropp och intellekt. Människans förmåga till storhet, kärlek och solidaritet stängs av och vi blir en förkrympt skugga av vad vi kan vara. I ett sådant Europa är det risk att människors medvetande i första hand skriker efter auktoritär trygghet, en stark ledare. Därför spelar det ingen roll om man utbildar människor att ”tänka rätt”. Att tvinga människor till solidaritet är dömt att misslyckas. Den otrygga verkligheten kan ingen moralisk omskolningskampanj ändra på.

Kampen måste istället handla om ekonomisk rättvisa, inflytande i ens liv och noll arbetslöshet. Efter det kan man kräva av människor att bete sig vettigt och ha vettiga åsikter. Solidariteten kommer naturligt när man inte längre ser andra som ett hot mot ens tillvaro.

När en grundtrygghet väl är skapad, då, äntligen, kan det kollektiva medvetandet sträva efter tolerans och solidaritet, och även lycka, frihet, njutningar och samhörighet.

Det förutsätter ett klasslöst samhälle. Men det förutsätter också att man gör sig av med den hotfulla underkastelsementaliteten i de monoteistiska religionerna så att en ny öppen andlighet får plats att utvecklas där alla är gudar och gudinnor.

Då kommer det inte längre skapas några Breiviks eller Bin Ladens.