BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vid en första anblick verkar optimismen regera när det kommer till rymden. Och rymdteknik har många fördelar: ett självklart exempel är satelliten som bland annat möjliggör effektiv global kommunikation och klimatforskning. I framtiden kanske grön energi.
Men för att få upp rymdfarkoster genom atmosfären krävs raketbränsle och denna bränsle är allt annat än grön.
– Problemet med raketer är att de släpper ut mycket sotpartiklar som blir kvar i stratosfären. En analys från 2010 visar att om vi skulle skjuta upp tusen raketer om året så skulle sotpartiklarna i den övre atmosfären märkbart påverka klimatet, säger Owen Gaffney, internationell kommunikationschef på Stockholm Resilience Center, som har studerat rymdteknik.
Rymdturism får konsekvenser
Analysen gjordes av ett amerikanskt forskningslag från The Aerospace Corporation och utgick från ett framtidsscenario med mycket rymdturism.
Så många uppskjutningar skulle påverka polarisarna värst, vilka skulle krympa med mellan 5-15 procent, enligt studien.
Som det ser ut i dag är dock rymdfartens miljö- och klimatpåverkan marginell. Anledningen är att så få rymdraketer skjuts upp och att en rymdfärd endast påverkar klimatet under resan ut ur atmosfären. Förra året skjöts 86 raketer upp världen över.
Enligt Reza Emami, som bland annat forskar om gruvdrift på asteroider på Luleå tekniska universitet, är en kraftigt ökad rymdfart heller inte trolig.
Det finns inte ekonomi i det, eftersom det är så dyrt att skjuta upp raketer. Om gruvdrift på asteroider kommer igång om ungefär 20 år så tror han att vi kan räkna med en global uppskjutningstakt på en raket varannan månad.
Guldrusch till asteroider
Asteroider kan komma att bli oerhört viktiga för människan i framtiden, enligt Reza Emami. En asteroid på 50 meter i diameter tros till exempel kunna ha lika mycket platinum som det som hittills har grävts fram på vår planet.
– Vi håller på att få slut på resurser på jorden och vi behöver på allvar hålla vår enda planet intakt. Vi kan inte fortsätta använda jordens resurser. Och för att kunna få hållbar rymdteknik så måste vi ha en rymdinfrastruktur med resurser från rymden.
Inte heller rymdturism kommer innebära en kraftigt utökad rymdfart, om man ska tro Stefan Gustafsson, strategichef på det svenska rymdföretaget SSC.
– Rymdfarten gör och kommer även i framtiden göra oerhörd nytta för jorden genom nödvändig infrastruktur. Turism tror jag bara kommer vara en ytterst marginell verksamhet. Det är nog inte så många som har råd med biljettpriser på drygt två miljoner styck.
Otroligt eller ej, faktum är att det finns begränsat med forskning på rymdfartens miljö- och klimatpåverkan och därmed en osäkerhet kring dess framtida konsekvenser.
– Med tanke på hur fort vi har rört oss mot att tänka på att kommersialisera rymdresor och rymdturism och den entusiasm som finns inom den privata sektorn, så måste vi ha mer forskning om rymdindustrins klimatpåverkan. För om 20–30 år ser det troligt ut att den blir större, säger Owen Gaffney.
