Klimat.

2017-11-28 15:15
  • I en ny studie uppskattar forskare att världens åkermarker skulle kunna binda upp till 1,85 miljarder ton kol genom att använda olika metoder som exempelvis att använda organiskt gödsel, bearbeta jorden försiktigare och rotera betesdjur. Bild: Pontus Lundahl/SCANPIX
    I en ny studie uppskattar forskare att världens åkermarker skulle kunna binda upp till 1,85 miljarder ton kol genom att använda olika metoder som exempelvis att använda organiskt gödsel, bearbeta jorden försiktigare och rotera betesdjur.
  • Genom att hantera jorden bättre kan man öka markens potentital som kolsänka och på så sätt binda lika mycket kol som transportsektorn släpper ut på ett år. Bild: Pontus Lundahl/TT
    Genom att hantera jorden bättre kan man öka markens potentital som kolsänka och på så sätt binda lika mycket kol som transportsektorn släpper ut på ett år.

Så kan jordbruket vända växthuseffekten

Kan förändrade jordbruksmetoder bidra till att vända växthuseffekten? Ja, enligt en studie i tidskriften Nature. En bieffekt av de föreslagna lösningarna är dessutom bördigare jord och förbättrad livsmedelssäkerhet.

En av nycklarna till klimatets räddning kan finnas under våra fötter. Den slutsatsen kommer ett gäng forskare fram till i en studie som nyligen publicerades i ansedda tidskriften Nature.

Närmare bestämt handlar deras fynd om att bättre hantering av det översta jordlagret i befintlig åkermark skulle kunna binda lika mycket kol som transportsektorn globalt släpper ut varje år, åtminstone enligt forskarna själva.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


I praktiken handlar det om att jordbruket i stor skala måste införa, utveckla och på ett bättre sätt än i dag tillämpa en rad olika metoder för att öka markens potential som kolsänka.

Flera tekniker

Det handlar om övergång till organiskt gödsel, om odling av så kallade mellangrödor (det vill säga sådana som bland annat binder vatten och ökar markens bördighet) om att bearbeta jorden på ett så försiktigt sätt att kol inte avges till atmosfären, om att låta rester från tidigare skördar ligga kvar på marken, om att rotera betesdjur så att det alltid ligger kvar ett lager vegetation och om att inkorporera träd och buskar i jordbruket.

– Att regenerera organiskt kol i jorden är en grundläggande strategi genom vilken vi både kan säkerställa hållbarhet för vatten och livsmedel och bidra till att tackla klimatförändringarna, sade Deborah Bossio, en av forskarna bakom studien, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.

En tredjedel

I siffror uppskattar forskarna att världens åkermarker årligen skulle kunna binda upp till 1,85 miljarder ton kol via de föreslagna metoderna.

Under en 20-årsperiod och under optimala förhållanden menar forskarna att nästan en tredjedel av det kol i atmosfären som jordbruket historiskt gett upphov – totalt över 130 miljarder ton, det mesta sedan industrialismens början, enligt en studie publicerad i PNAS – skulle kunna återföras till marken.

Baserat på areal pekar forskarna ut Asien och Nordafrika som områden med störst potential att omvandla sina åkermarker till kolsänkor, medan Nordamerika lyfts fram som ett område där implementeringen av metoderna skulle kunna ske som snabbast.

Skog och mark

Björn Boström, handläggare på Naturvårdsverket, förvånas inte över att studien kommer fram till så optimistiska resultat. Han påminner om att på global nivå står jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning för ungefär en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser och att den bär på en stor potential när det gäller att minska utsläppen.

– Det handlar om både jordbruksmark och skogsmark. På global nivå är dessutom expansionen av jordbruksmark en drivkraft till avskogning, vilket orsakar utsläpp av växthusgaser. Situationen är visserligen helt annorlunda i Sverige, men även här finns potential för att öka kolinlagringen i marken, säger han.

Frågan diskuteras

Mot bakgrund av artikeln i Nature och den enorma potential som marken tycks ha som kolsänka har frågan rests bland annat i Scientific American om huruvida ämnet är tillräckligt prioriterat internationellt, exempelvis under mötet i Bonn för någon vecka sedan. Björn Boström ger dock lugnande besked.

– Jordbrukssektorn var på agendan. Det togs till exempel beslut om hur man ska arbeta vidare med jordbruksfrågor, både tekniska och implementering. Det speciella med jordbrukssektorn är att det ofta finns synergieffekter mellan anpassningsåtgärder och utsläppsminskningsåtgärder. Exempelvis bidrar åtgärder för att öka kolförrådet i marken också till att öka näringsrikedomen och förmågan att behålla vatten.

Jordbruket och klimatet

2015 släppte svenskt jordbruk ut 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 12,5 procent av Sveriges totala utsläpp. Det är nästan 1 000 ton mindre än 20 år tidigare.

De huvudsakliga utsläppen består av metan och lustgas. Dessa kommer från djurens matsmältning, hantering av stallgödsel och direkt från jordbruksmarken.

Koldioxidekvivalenter syftar på växthusgasers klimatpåverkan omräknade till koldioxidens påverkan på växthuseffekten.

I artikeln i Nature påpekar forskarna att deras uträkningar inte tagit hänsyn till lokala förutsättningar.

Forskarna noterar att effektivare markanvändning bland annat förbättrar markens förmåga att behålla vatten, bördigheten och bakteriehalten, vilket i slutänden bidrar till ökad livsmedelssäkerhet samt åkermarks och odlingssystems motståndskraft.