Ökat globalt
Trots att de flesta länder som faktiskt undertecknade Kyotoavtalet klarat de angivna utsläppsminskningarna har utsläppen av växthusgaser likväl ökat globalt – Sverige, liksom övriga västvärlden, har till stor del minskat sina utsläpp genom att exportera sin produktion till låglöneländer.
Majoriteten av all torsk som äts i Sverige idag fileas exempelvis i kinesiska Qingdao, rapporterade SVT i veckan, där den hålls djupfryst med dieseldrivna kylsystem, fabrikerna drivs med kolkraft och lastfartygen skickar dem runt jorden med olja.
Långsamma förändringar
Samtidigt har stora framsteg gjorts, bland annat betydande energieffektiviseringar och stora satsningar på sol- och vindkraft, men långt ifrån tillräckligt för att bromsa växthuseffekten.
Redan under de tjugo år som gått sedan Kyotoavtalet har livet på jorden förändrats markant till följd av klimatförändringar. Förändringar som dock består i långsamma, gradvisa rubbningar, som syns om man tittar på tendenser över tid, men som är svåra att skildra i nyhetshändelser.
Obemärkt blivit varmare
Jorden har relativt obemärkt blivit varmare, mer förorenad, mer tätbefolkad och på det stora hela mer global under de senaste två decennierna: Koldioxidutsläpp: upp 60 procent. Medeltemperatur: upp 0,4 grader. Befolkning: upp 1,7 miljarder. Havet: upp 8 centimeter. Extrema väderförhållanden i USA: upp 30 procent. Inlandsisar på Grönland och Antarktis: ned 4,9 miljarder ton.
– Enkelt uttryckt håller vi på att omforma planeten och nu börjar vi se konsekvenserna av det, säger Michael Oppenheimer, professor i geovetenskap vid Princeton University, till nyhetsbyrån AP.
Akut fråga
Kontrasten mellan hur akut klimatfrågan är politiskt och hur frånvarande den är när man tittar ut genom fönstret är trots detta fortsatt påtaglig. Möjligen är det också en anledning till att frågan varit så svår att omsätta i handling.
Om man tittar på de samlade förändringarna över tid ökar däremot angelägenhetsgraden betydligt. Nyhetsbyrån AP har sammanställt data om klimathändelser från tioårsperioden 1983–1992 och jämfört med tioårsperioden 2004–2013. Med så långa referensperioder går det att se trender som inte beror på variationer enstaka år.
Följande uppslag visar fem områden där jordens klimat förändrats enligt statistiken.
Extremväder
Sedan 1992 har det varit fler än 6 600 stora klimat-, väder- och vattenkatastrofer globalt, enligt data från centret för forskning om epidemiologi vid katastrofer i Belgien (CRED). Katastroferna beräknas sammanlagt ha orsakat förstörelse för mer än 1 600 miljarder dollar och mer än 600 000 döda.
Alla väderkatastrofer kan inte skyllas på global uppvärmning och klimatförändringar, men extrema väderförhållanden har ökat märkbart under det senaste decenniet, enligt CRED. Mellan 1983 och 1992 skedde i genomsnitt 147 klimatrelaterade katastrofer per år och under de senaste tio åren har antalet ökat till det dubbla, 306 per år.
Under samma period har den amerikanska klimatgranskande myndigheten NOAA registrerat en ökning av extrema väderförhållanden i USA med 30 procent, såsom extrem hetta, kyla, regn och torka.
Likaså har kostnaderna för väderrelaterade skador under samma mätperiod ökat med det fyrdubbla, enligt försäkringsbolaget Swiss Re. Även om det till viss del hör samman med befolkningsökning och ökad levnadsstandard noterar CRED och de andra instituten en tydlig trend mot allt fler naturkatastrofer som orsakar allt mer förödelse.
Det är också denna ökning som forskarna menar är det stora hotet med växthuseffekten, snarare än själv temperaturhöjningen i sig.
Temperaturen
2014 gick till historien som det varmaste året någonsin på jorden sedan mätningarna startade för 135 år sedan. Enligt NOAA var medeltemperaturen under förra året 0,7 grader högre än snittet för hela 1900-talet. Dessutom blev fem av månaderna under 2014 de varmaste någonsin. (Senaste gången en månad slog köldrekord var emellertid 1916).
Med undantag för 1998 har de tio varmaste åren någonsin inträffat under 2000-talet. Och 2015 är på god väg att slå rekordet igen.
Att jämföra enstaka år är dock vanskligt eftersom en rad faktorer, som inte har med växthuseffekten att göra, kan påverka utfallet under vissa år. Men om man räknar samman de senaste 10 årens medeltemperaturer ligger de cirka 0,4 grader högre än genomsnittet mellan 1983 och 1992.
Inget i den enorma mängd data som NOAA samlat ihop tyder heller på att jordens temperaturhöjning skulle ha bromsat in under 2000-talet, vilket skeptiker hävdat efter att 2011–2013 visat sig kallare än 1998.
Luften
Den samlade forskarvärlden är nu överens om att utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, bildar en värmealstrande filt i atmosfären som successivt ökar jordens medeltemp.eratur.
Ökningen av koldioxid i atmosfären är också så stadig och markant att det inte behövs några sammanvägda data för att se den långsiktiga trenden. Från 1992 till 2013 har nivåerna ökat med 60 procent. År 1992 släppte världen ut 24,9 miljarder ton koldioxid. Förra året släppte vi ut 39,8 miljarder ton, enligt den internationella organisationen Global Carbon Project.
Under samma period tredubblade Kina sina utsläpp, från 3 miljarder ton till 11 miljarder ton per år. Utsläppen i USA har stigit långsammare, med cirka 6 procent, från 5,4 till 5,8 miljarder ton. Indien har också tredubblat sina utsläpp, från 860 miljoner ton till 2,6 miljarder ton. Bara de europeiska länderna har minskat sina utsläppt något, sammanlagt från 4,5 miljarder ton till 3,8 miljarder ton. Även om en stor del av den minskningen beror på ökad import och produktion flyttad utomlands, till bland annat Kina.
På land
Världens befolkning 1992 var 5,5 miljarder. Idag är vi nästan en tredjedel fler, cirka 7,3 miljarder. Det innebär både mer koldioxidutsläpp och fler människor i områden känsliga för global uppvärmning.
Effekterna av klimatförändringar på land syns framförallt i allt flera stora skogsbränder. Risken för bränder i skog och mark har ökat med 20 procent globalt sedan slutet av 1970-talet. Skogsbränder i västra USA brände i snitt 2,7 miljoner tunnland per år mellan 1983 och 1992, men är de senaste tio åren uppe i 7,3 miljoner tunnland, enligt National Interagency Fire Center.
Även i Sverige befarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att vi kommer att få mer extremväder och fler stora skogsbränder i framtiden, liknande den i Västmanland förra sommaren.
Skogsbränder släpper varje år ut stora mängder koldioxid i atmosfären (hälften så mycket som alla fossila förbränningsmotorer i världen), vilket ytterligare spär på växthuseffekten.
De största effekterna av klimatförändringarna på land sker dock relativt obemärkt nära polerna. Mellan 1992 och 2011 minskade Grönlands istäcke med 3,35 miljarder ton is, enligt beräkningar från Nasa. Antarktis förlorade under samma period 1,56 miljarder ton is.
Haven
Världshaven har stigit med cirka 8 centimeter sedan 1992. På grund av det ökade upptaget av koldioxid från atmosfären har haven också blivit cirka en halv procent surare de senaste tio åren, enligt forskare vid NOAA och University of Colorado i USA.
Varje år krymper havsisen i Arktis till sitt årslägsta i september, vilket anses vara en nyckelklimatindikator för att studera tröga förändringar i klimatet. Mellan 1983 och 1992 täckte havsisen i genomsnitt 6,8 miljoner kvadratkilometer under september månad. De senaste tio åren har genomsnittet sjunkit till 4,7 miljoner kvadratkilometer, enligt amerikanska National Snow and Ice Data Center.
Minskningen på i snitt 2 miljoner kvadratkilometer sedan 1992 överskuggar också den lilla tillväxt av havsis i Antarktis, som ökat med cirka 280 000 kvadratkilometer de senaste 22 åren.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
