Klimat.

2017-10-19 16:00
Enligt Edda Sif Aradottir, projektledare på Reykjavik Energi, tar processen att omvandla koldioxid till sten ungefär två år, betydligt snabbare än vad man först räknat med. Bild: NordForsk/Terje Heiestad
Enligt Edda Sif Aradottir, projektledare på Reykjavik Energi, tar processen att omvandla koldioxid till sten ungefär två år, betydligt snabbare än vad man först räknat med.

Nytt kraftverk gör om koldioxid till sten

Koldioxid sugs ut ur luften – och blir så småningom till sten. Det är idén bakom världens första koldioxidnegativa kraftverk som just har tagits i bruk på Island. Under ett år ska anläggningen göra att 50 ton koldioxid försvinner.

På flera håll i världen pågår både forskning och försök för att fånga koldioxid och lagra den, och därmed skapa så kallade negativa koldioxidutsläpp. Men kraft­anläggningen utanför Reykjavik är den första som lyckas binda utsläpp som redan har skett – i andra fall handlar det om att fånga upp koldioxid samtidigt som utsläppen sker.

Tekniken i det isländska kraftverket går ut på att luft sugs in av stora fläktar och blandas med vatten. Vattnet pumpas sedan 1 000 meter ner i jorden, till ett lager av bergarten basalt. Basalten innehåller särskilda mineraler som koldioxiden reagerar med, och koldioxiden blir då en del av mineralen, av berget.

Processen, att koldioxid omvandlas till sten, tar ungefär två år. Det är betydligt snabbare än vad man först räknat med, enligt Edda Sif Aradottir, projektledare på Reykjavik Energi.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det är en mycket miljö­vänlig metod för att minska utsläppen, säger hon till Reuters.

Unik metod

Att koldioxiden blir till sten är också det unikt för den isländska anläggningen. Kol­dioxid­lagring brukar annars ske i flytande form. Men basalten och de egenskaper bergarten har, gör att koldioxiden här kan lagras i fast form.

– Det är förstås en stor fördel eftersom det är en väldigt säker och stabil lagring. Dessutom är det ju bra med flera olika alternativ. Andra länder där basalt är en vanlig bergart borde ju då också kunna använda den här tekniken, säger Anders Lyngfelt, professor i energiteknik på Chalmers.

Inte hela lösningen

Climeworks, det schweiziska företag som tillsammans med Reykjavik Energi ligger bakom anläggningen, räknar med att 50 ton koldioxid kommer att kunna sugas ur luften per år.

Det motsvarar ungefär fem svenskars årliga växtgasutsläpp – eller utsläppen från ett amerikanskt hushåll. Och för att fånga upp hela mänsklighetens totala utsläpp skulle det krävas 980 miljoner, eller nästan en miljard, anläggningar. Planen är dock att på sikt bygga ut anläggningen så att kapaciteten blir högre.

– Det här är än så länge i liten skala, med främsta syfte att förbereda för en mer storskalig teknik, säger Climeworks grundare Jan Wurzbacher till Reuters.

Anders Lyngfelt menar att anläggningar för att skapa negativa utsläpp kommer att vara nödvändiga – men att det inte är hela lösningen för klimatet.

– Ska vi nå klimatmålen kommer negativa utsläpp att behövas, men framför allt måste utsläppen minska snabbt, säger han.

Direct Air Capture

Tekniken bakom anläggningen på Island kallas DAC, direct air capture, i andra anläggningar för att fånga koldioxid används oftast CCS, carbon capture and storage (avskiljning och lagring av koldioxid).

CCS innebär att koldioxid avskiljs från rökgas från kraftverk och olika industrier, och pumpas minst en kilometer ner i berggrunden där den lagras i flytande form

På Chalmers forskas också om en annan teknik CLC, chemical looping combustion – det är en speciell förbränningsteknik för att fånga in koldioxiden vid förbränning. Om man använder den med biomassa får man negativa emissioner.

Enligt Internationella energirådet, IEA, krävs det 120 lagringsanläggningar till år 2020 för att nå tvågraders­målet – i dag finns knappt 20.