BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Bland annat tittar vi på hur mycket växthusgaser som släpps ut respektive tas upp från skogen, hur koldioxidbudgeten balanseras i atmosfären, och även påverkan från metanutsläppen i permafrosten, berättar Trofim Maximov, Head of the Biogeochemical Cycles of Permafrost Ecosystems Laboratory.
Permafrosten – en omfattande kolgömma
Forskare här tittar på en komplex sammansättning av ekosystem
som samverkar för att upprätthålla ett mycket känsligt system som kan få stora konsekvenser om det rubbas.
– Ekosystemet i skogen är speciellt, mycket tack vare permafrosten. Det är en speciell region också på grund av dess storlek – nästan tre miljoner kvadratkilometer. Det har förstås en väldigt stor påverkan på klimatet, inte bara de här regionerna men också för hela jordklotet, säger Alexandr Kononov, Senior Researcher på institutet.
Arktisk permafrost innehåller 1 600 miljarder ton kol, inkapslat i organiskt material. När permafrosten tinar, kommer organiskt material som lagrats i isen i kontakt med syre och börjar brytas ner. I samband med det frigörs koldioxid och metangas.
– Om allt kol i permafrosten skulle frisläppas, vilket i sig är extremt otroligt, skulle det motsvara mer än sju gånger alla växthusgaser som människan har släppt ut sedan den förindustriella tiden, berättar Gustaf Hugelius klimatforskare vid Stockholms Universitet som forskar på permafrost.
– Det bör dock nämnas att siffror som nämns i de här sammanhangen inte kan vara exakta, eftersom det rör sig om stora landområden och det är väldigt svårt att mäta.
Att all permafrost skulle tina är alltså högst osannolikt, men även mindre frisläppningar kan få stora konsekvenser, och att processen är igång är ett faktum.
– Även om mänskligheten skulle sluta släppa ut koldioxid helt i dag, så skulle permafrosten fortfarande fortsätta släppa ut mer växthusgaser än vad den hade gjort utan mänsklig påverkan, under flera hundra år framöver, eftersom den är ett så långsamt system. Det skulle nog kunna röra sig om ca 0,3-0,7 grader (eller mer) på ett perspektiv av några hundra år, berättar Gustaf Hugelius.
– Permafrostens stabilitet är kopplat till den globala uppvärmningen. Modellkörningar visar en stor skillnad i permafrostens kolutsläpp beroende på om vi fortsätter som nu eller lyckas hålla tvågradersmålet.
Permafrostens så kallade aktiva lager är den översta delen av marken som tinar och återfryser i takt med säsongsvariationer varje år. På grund av det aktiva lagret är byggnationer på permafrostmark en utmaning. Hus byggs på pelare som går sex till åtta meter djupt ner i marken, förbi det aktiva lagret där permafrosten är stabil.
För 20 år sedan var det aktiva lagret 1,2 meter tjockt i centrala Jakutien och i dag har det ökat till 1,7–1,8 meter – en ganska markant skillnad utslaget på den stora ytan. Just nu är marginalen relativt god för husgrunderna, men fortsätter uppvärmningen enligt det värsta scenariot enligt IPCC kan det aktiva lagret komma att nå ner till tio meters djup om bara 30 år. Det skulle i sådana fall orsaka omfattande problem och evakuering av upp till 80 procent av byggnaderna i Jakutsk. I de mer hoppfulla scenarierna skulle det ta upp till 100 år för det aktiva lagret att tina så mycket, men förr eller senare kommer konsekvenserna att bli kännbara.
Forskare vid Permafrostinstitutet i Jakutsk, som bland annat jobbar med att förbereda byggnationer på permafrost hävdar att permafrosten i centrala Jakutsk är stabil och är inte oroade över framtiden. Men i ett djupt tillslutet schakt i staden, utan kontakt med luften vid markytan, har man genomfört mätningar av markens temperatur och nu kunnat konstatera förändringar.
– Det är mycket allvarligt, även om det är små förändringar i temperatur har isen redan börjat värmas upp ända nere på 20–50 meters djup, berättar Trofim Maximov.
Mätstation i skogen
30 km norr om Jakutsk, mitt ute på den sibiriska taigan, ligger en av universitetets två mätstationer. Här bedrivs tvärvetenskaplig forskning med team från hela världen. Från ett 30 meter högt torn samlas meteorologisk data som till exempel temperatur och koldixidkoncentration in.
– När vi började samla in mätdata för drygt 20 år sedan var koldioxidkoncentrationen 320–340 ppm i luften och nu är det 400 ppm vid våra mätstationer, berättar Alexandr Kononov. Det är anmärkningsvärt mycket med tanke på att det är ute i skogen långt ifrån industri och påverkan från staden.
Man har också sett förändringar i vegetationen runt om i regionen. Lägre buskage med vide och björk har på grund av ändrade klimatologiska förutsättningar har börjat bre ut sig över större områden. När det sker över tidigare snötäckt mark ökar mängden absorberat solljus eftersom marken blivit mörkare, vilket gör att permafrosten under värms upp. Ju större utbredning, desto mer kommer permafrosten att tina.
I Jakutsk har den varma säsongen förlängts två veckor, vintrarna har fått en högre genomsnittlig temperatur och det blir mycket mer sällan temperaturer ner mot -50C.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– För 20 år sedan var arktiska ishavet täckt av is, men nu för tiden, till följd av den globala uppvärmningen är det nästan dubbelt så mycket öppet vatten. Öppet vatten ger mer avdunstat vatten i atmosfären, mer blöt luft kommer hit vilket gör att nederbörden ökar och höstarna blir mycket blötare, berättar Trofim Maximov.
Ökad nederbörd är en konsekvens gemensam för nästan samtliga länder i den norra hemisfären, men i Sibiriens stora skogar blir det ett särskilt stort problem.
– Våra skogar som är en del av ett permafrostekosystem är extra känsliga för att mängden vatten ökar och rotsystemen är helt enkelt inte anpassade för det. Under 2006 till exempel, hade vi ett år med onormalt höga nederbördsmängder. Eftersom sommarsäsongen är så kort hinner inte allt det extra vatten som samlas i marken dunsta vilket får till följd att halten vatten i det aktiva lagret för hög. Åren efter när det regnade som vanligt hade marken för mycket väta i sig vilket fick till följd att det ett antal år efteråt började dyka upp stora områden med döda träd.
– Från vårt mättorn kan man se fläckar med döda träd, som helt enkelt har drunknat till följd av ökad väta.
Det går inte att fastställa säkert att händelser med stora områden döda träd och jordskred till följd av ökad nederbörd också var en konsekvens av klimatförändring.
Däremot har Trofim Maximov och Alexandr Kononov bevis för att ett år som 2006 med onormalt mycket nederbörd triggade andra processer som fick dessa konsekvenser som följd.
– Hade det inte varit ökat nederbörd under 2006 hade vi inte haft dessa områden med död skog eller jordskred. Självklart kan detta även förändra hela ekosystem när vissa arter är känsligare för förändringar än andra. Om till exempel den dominerande trädarten i den sibiriska skogen blir påverkad av globala klimatförändringar och börjar försvinna kommer hela ekosystemet att påverkas drastiskt.
– Våra ekosystem är otroligt känsliga. Även en liten förändring kan påverka allting väldigt snabbt.
Komplexa klimatmodeller
Gustaf Hugelius jobbar aktivt med att skapa kartor för markens beskaffenhet i permafrostområden och tillhandahålla data för klimatmodellerare.
– Klimatmodeller är komplexa och det är först under det senaste årtiondet som det har kunnat gå ifrån att bara vara matematiska och fysiska beräkningar på de grundläggande atmosfäregenskaperna till att innehålla kemiska och biologiska processer som behövs för att modellera permafrosten, och det är fortfarande mycket som inte finns med, eftersom det inte är tekniskt möjligt än, berättar han.
Han menar dock att det är bara en tidsfråga innan detta område kommer bli aktuellt på den globala klimatarenan.
– Det händer väldigt mycket just nu, alla stora klimatmodelleringsgrupper jobbar med permafrost, så i nästa generation IPCC-modeller kommer det att vara med.
Alexandr Kononov och Trofim Maximov håller med Gustaf Hugelius, men känner en uppgivenhet inför de ryska politikernas handlingskraft.
– Allt hänger ihop, påverkas naturen påverkas permafrosten. Vi lämnar in förslag till regeringen baserad på vår forskning, men det går långsamt att få till stånd några förändringar. Kanske har de hunnit göra någonting inom tio år, men det kommer hinna hända väldigt mycket med klimatet på den tiden.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
