Klimat.

2017-03-20 16:00
Bild: Fredrik Sandberg/TT

Kommunerna leder vägen till omställning

Alla kan göra något, men ingen kan göra allt. Inte heller svenska kommuner, trots att de ligger i framkant när det gäller omställningen till ett fossilfritt samhälle. Dagens ETC talar med två experter som pekar ut nya spår och ger en känga till regeringen.

Senast år 2050 ska Sverige ha sänkt sina nettoutsläpp av växthusgaser, inklusive de från transportsektorn, till nära noll. Sveriges kommuner har i det arbetet sedan länge spelat en stor roll. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Kommunerna är enormt viktiga i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det är där man ger människor förutsättningar att leva klimatsnålt, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Lokala åtgärder räcker inte

På flera områden ligger kommunerna också väldigt bra till. Det gäller kanske framför allt i fråga om uppvärmning. Men trots alla sjumilakliv som tagits lokalt kan de inte dra hela lasset själva.

– Det finns områden där det helt klart är svårare för kommunerna att själva vidta åtgärder för minskade utsläpp. Tung industri styrs ju till exempel till stor del av regler kopplade till EU:s utsläppshandel. Där är det svårt att ställa krav från kommunens sida. Även långväga transporter, till exempel med flyg, är svåra att åtgärda på kommunal nivå, säger hon.

Det här betyder inte att det som återstår för kommunerna endast är hårt arbete. De skulle faktiskt kunna göra mer, menar Johanna Sandahl.

– Stadsplaneringen är central. Man måste möjliggöra för minskat bilåkande, transporter är ju en nyckelfråga. Offentliga upphandlingar är ännu en fråga där det går att påverka, till exempel när det gäller den mat som serveras i offentlig sektor. Det faktiska avtrycket av köttätande inom offentlig sektor är kanske inte så stort, men det skulle ha stort symbolvärde, säger hon.

Energisnålt byggande

Ännu ett område där lokala politiker borde gå före är det energisnåla byggandet. Det anser både Johanna Sandahl och Nora Smedby, som 2016 disputerade med en avhandling om just energieffektivt byggande vid Lunds universitet.

– Även om byggande inte har lika stark koppling till växthusgaser som till exempel transporter står byggsektorn för en stor del av energianvändningen. Och här finns en hel del energivinster att hämta, säger Smedby.

Framför allt är det via kommunernas ägande av mark, som byggbolagen sedan köper, som det går att ställa krav på mer hållbart byggande.

– Alliansregeringen införde ju ett stoppkrav som hindrade kommuner att ställa hårda krav på energieffektivitet. Många kommuner bedömer att de inte kan ställa hårda krav längre och tycker att regeringen är för slapp i frågan, säger hon.