Medan svenskaregeringen gått kärnkraftsindustrin till mötes har politikerna i Illinois låtit reaktorerna falla. Och när kärnkraftverken stängt har förnybar energi skjutit i höjden, visar ny statistik.
Exelon försökte in i det sista mobilisera folk för att rädda reaktorerna. Anställda demonstrerade för ett lagförslag som skulle ge bolaget de pengar som krävdes för fortsatt drift. Deadline sattes till 31 maj, och sedan kom beslut om nedläggning av reaktorerna Clinton och Quad Cities 1-2. De hade förlorat 800 miljoner dollar på de senaste sju årens drift, trots att reaktorerna gått bra, meddelade företaget.
USA har i särklass mest kärnkraft i världen, 100 reaktorer i drift nu. Men många är gamla och olönsamma. 11 reaktorer har stängts sedan 1996. Fler står på tur, åtminstone ytterligare sex innan 2019. Men det är ytterligare ett antal som är i fara. Precis som de äldre reaktorerna i Sverige har de svårt att klara ekonomin om de samtidigt ska uppfylla säkerhetskrav.
Det byggs ny kärnkraft, men det går inte heller särskilt bra.
I början av juni gick Watts Bar 2 i gång.
Det var så dags.
Den beställdes 1970, och började byggas 1973. I en tidigare kris för kärnkraften på 1980-talet avbröts byggandet 1985 när den var 80 procent färdigbyggd. Sedan låg den, som det heter, ”i malpåse”. Bygget återupptogs 2007, och nu i juni 2016 producerade den sin första el. Redan efter ett dygn fick den snabbstopp, men planen är att den ska vara i full drift innan årets slut.
Om det lyckas är den USA:s första nya reaktor sedan 1996. Men det är svårt att presentera projektet som en framgång. Det tog nio år och kostade 4,7 miljarder dollar att bygga klar en nästan färdig reaktor. Normalt ska det ta fem år från byggstart till kommersiell drift.
Operatör för Watts Bar är amerikanska regeringen genom TVA, Tennessee Valley Authority. TVA byggde under 1930-talet ut vattenkraften och sågs som en ikonisk modell för jobbskapande och fattigdomsbekämpning för president Franklin D. Roosevelt och den amerikanska vänstern.
Förser försvaret med tritium
Det kan spela roll att regeringen är ägare, för systerreaktorn Watts Bar 1 producerar inte bara el utan också tritium, ett kärnvapenmateriel, och får betalt av försvarsmakten för det. Tritium sönderfaller med 12 års halveringstid och måste efterhand fyllas på, om inte antalet stridsspetsar minskar lika snabbt. Regeringen har inga sådana kontrakt med privat kärnkraftsindustri, och bland TVA:s övriga reaktorer är en del mindre lämpade för att producera tritium.
Watts Bar är också det första resultatet av den energipolitik som George W. Bush formulerade redan under sina första månader som president, våren 2001. Administrationen ville se en kärnkraftsrenässans i hela världen och framför allt i USA och utlovade mycket stora subventioner för det. Intresset var ändå mycket begränsat. Först tolv år senare, 2013, kom fyra reaktorbyggen igång, två vardera i Georgia och South Carolina. Sedan blev det inte mer.
De fyra reaktorerna är alla fördyrade och försenade. De planeras nu vara i drift 2019–2020, men under tiden stängs alltså fler reaktorer.
Samma problem som i Sverige
Skälet till problemen för kärnkraften är till stor del desamma som i Sverige. Den får slåss på en krympande marknad, där vind och solkraft tar över allt mer. Elförbrukningen sjunker, på grund av effektivare elanvändning, och är lägre i dag än 2007 (före finanskrisen), trots en växande befolkning och på senare år god ekonomisk tillväxt.
Mellan 2010 och 2015 minskade kärnkraften och den fossila elproduktionen med mer än 150 TWh medan förnybar el ökade med 135 TWh. Särskilt mycket har kolkraften minskat.
2001, när George W. Bush formulerade sin energipolitik, hade USA 7 TWh förnybar el, (utom vattenkraft). Det motsvarar en medelstor reaktor. 2015 hade det växt till 193 TWh, motsvarande 24 reaktorer.
Den politiska viljan att stänga kärnkraft i USA finns i delar av det demokratiska partiet, till exempel i Kalifornien, som också stängt flera reaktorer.
Guvernör Andrew Cuomo i New York (också demokrat) vill stänga de två reaktorerna i Indian Point.
Republikaner är å sin sida nästan alltid för kärnkraft, liksom en del demokrater.
Barack Obama har satsat på förnybart, men inte tagit strid varken för eller emot kärnkraft.
Bernie Sanders är mot kärnkraft, men Hillary Clinton uttalat sig mer positivt.
Källor: world-nuclear.org, IAEA:s databas PRIS, pressmeddelanden från Exelon och TVA, eia.gov
