BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Utsläppen beror på att kraftvärmeverket, som ägs gemensamt av SSAB och Luleå energi, eldar med restgas från SSAB:s stålproduktion i Luleå. Även SSAB:s produktionsanläggning i Luleå, liksom den i Oxelösund, finns med på tio i topp-listan, vilket gör att företaget står för nästan en tredjedel av industrins koldioxidutsläpp.
Svåra att påverka
Tvåa på listan är Cementas fabrik i Slite på Gotland, som släpper ut 1,6 miljoner ton koldioxid. Totalt sett står cementindustrin för nästan 20 procent av industrins utsläpp.
– Kommer man åt stål och cement så kommer man åt mer än 50 procent av utsläppen från industrin, säger Julien Morel, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Utsläppen från dessa sektorer är dock svåra att påverka eftersom de till stor del härrör från tillverkningsprocessen snarare än från eldning av fossila bränslen. Vad gäller stålet så används kol för att få bort syremolekylen från järnoxiden och få fram rent järn, medan koldioxid frigörs i cementproduktionen när råvaran kalksten upphettas.
SSAB har som mål att vara koldioxidfritt till 2045. Nu planeras en pilotanläggning där kolet ska ersättas av vätgas. Pilotanläggningen beräknas kosta 20 miljoner kronor och finansieras till hälften av Energimyndigheten.
– Inom stålindustrin verkar vätgas kunna få bort både förbrännings- och processutsläpp och där gäller det att påskynda omställningen och ge bra incitament genom forsknings- och utvecklingspengar. Men inom cementindustrin finns det i dagsläget ingen lösning för att minska utsläppen från själva råvaran, där krävs långsiktiga satsningar på koldioxidinlagring, säger Julien Morel.
Trea på listan är Preems raffinaderi i Lysekil som har släppt ut 1,58 miljoner ton koldioxid. Raffinaderier är även den tredje stora utsläppsgruppen och står för 16 procent av industrins totala utsläpp.
”Långt ifrån vad som behövs”
Under lång tid har utsläppen från industrin i princip följt konjunkturen. De åtgärder som har gjorts för att minska koldioxidutsläppen har ätits upp av tillväxten i industrin. Denna har dock stannat av efter finanskrisen 2008 vilket gjorde att utsläppen sjönk fram till 2014. Sedan dess har de legat stilla. Detta beror främst på att pappers- och massaindustrin nu har genomfört en stor del av skiftet från fossila till biobaserade bränslen. Därmed är den enklaste utsläppsminskningen gjord.
– Även om utsläppen har minskat lite grand från industrin, så är det långt ifrån vad som behövs för att nå klimatmålen för hela Sverige. Utsläppen måste minska med 5–8 procent per år, säger Julien Morel.
Industrin omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter, ETS. Sedan finanskrisen har det funnits ett konstant överskott av utsläppsrätter i systemet vilket har gjort det väldigt billigt att släppa ut koldioxid – från cirka 15 euro för ett ton koldioxidutsläpp 2009 till cirka 5 euro de senaste åren.
I fjol kom EU:s medlemsländer och Europaparlamentet överens om att reformera systemet. Bland annat kommer en del av utsläppsrätterna att annulleras automatiskt om det byggs upp ett överskott. Reformen har gjort att priset på utsläppsrätter har börjat stiga och den senaste månaden har det legat på nästan 13 euro per ton koldioxid.
– Vi utvärderar ännu reformen men den automatiska annulleringen kan ge oss möjligheter att tänka på nya, nationella styrmedel som ett komplement till utsläppshandeln utan att det leder till ökade utsläpp i andra länder, säger Julien Morel.
David Kihlberg, tillförordnad chef för klimat- och juridikavdelningen på Naturskyddsföreningen, tycker att reformen av utsläppssystemet är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräcklig.
– Man jobbar fortfarande väldigt mycket med att hantera symptomen på ett otillräckligt system, snarare än otillräckligheten i systemet, säger han.
Förutom överskottet på utsläppsrätter är grundproblemet enligt David Kihlberg att EU:s klimatmål är för lågt satta i förhållande till klimatmålen från Paris.
– Det finns alltså fler utsläppsrätter på marknaden än vad som efterfrågas och utifrån vad som är rimligt om vi ska klara målen i Parisavtalet, säger David Kihlberg.
Behövs nationella satsningar eller reformer, utöver handeln med utsläppsrätter, för att få ner utsläppen från svensk industri?
Vänsterpartiet
Ja, det finns stort behov av åtgärder utöver utsläppsrätter. Koldioxidskatten är ett viktigt verktyg och klimatskadliga subventioner bör i möjligaste mån bör fasas ut. För att stödja innovationer för omställningar inom industrin anser vi att långsiktiga statliga satsningar som industriklivet är av stor betydelse. Industrin själv måste också öka omställningstakten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Feministiskt initiativ
Ja, handeln med utsläppsrätter är långt ifrån tillräcklig. Vi föreslår en rad olika förändringar av skatter och subventioner som har bäring på industrin, till exempel bränslen, energi och transporter. Vi vill ställa högre krav på miljö- och mänskliga rättighetsperspektiv på de myndigheter som arbetar med att stimulera industri, näringsliv och svensk export.
Socialdemokraterna
Ja, den socialdemokratiskt ledda regeringen har infört industriklivet. Det innebär att regeringen är med och delfinansierar bland annat forskning och pilotprojekt för att få fram ny teknik som leder till minskade utsläpp och som gör viss industri oberoende av fossila bränslen. Denna satsning vill vi fortsätta med under nästa mandatperiod.
Miljöpartiet
EU:s utsläppshandel är det viktigaste styrsystemet vi har för att minska industrins utsläpp och vi vill få upp priset på utsläppsrätter ännu mer. Men Miljöpartiet arbetar också på andra sätt och drev på i regeringen för skapandet av industriklivet, en satsning på 300 miljoner årligen för att stödja forskning och pilotprojekt för omställning inom industrin.
Centerpartiet
Centerpartiet håller med om att det behövs omställning inom industrin. Det behövs nya tekniska innovationer för att ställa om och göra ytterligare utsläppsminskningar. Centerpartiet har sagt ja till industriklivet som ska finansiera forskning och klimatomställning inom industrin. Dessutom satsar vi på en omställning till biobaserade material.
Liberalerna
Har ej svarat på enkäten, men skriver på sin hemsida att de bland annat vill ha en grön skatteväxling där subventioner till fossila bränslen tas bort och att handeln med utsläppsrätter måste fungera bättre.
Kristdemokraterna
Vi vill ha en skatteväxling som gör det dyrare att släppa ut bland annat koldioxid. Vi vill avskaffa undantagen från koldioxidskatt för gruvindustriell verksamhet. Vi vill införa skatt på torv. Vi vill införa skatt på förbränning av osorterade sopor. Det behövs satsningar på forskning och utveckling för att minska processutsläppen inom stål- och cementindustrin.
Moderaterna
Dubbla styrmedel bör i möjligaste mån undvikas, men i vissa fall kan det vara motiverat. Det är rimligt att staten är med och stimulerar de stora tekniksprång som den svenska basindustrin behöver för att klara klimatmålen. Moderaterna har avsatt medel för att underlätta för industrin att drastiskt minska sina utsläpp.
Sverigedemokraterna
Ja, det kan det göras i viss mån genom satsningar på forskning och utveckling men vi vänder oss starkt emot åtgärder som exempelvis skatter som slår mot industrins konkurrenskraft.
