Klimat.

2017-09-07 17:30
  • 40 miljoner människor är direkt drabbade av översvämningarna i Asien.  Bild: TT/AP
    40 miljoner människor är direkt drabbade av översvämningarna i Asien. 
  • Indien är det land som är värst drabbat.  Bild: TT/AP
    Indien är det land som är värst drabbat. 
  • I USA har orkanen Harvey orsakat stor förödelse.   Bild: TT/AP
    I USA har orkanen Harvey orsakat stor förödelse. 
  • Vattnet är på väg bort i Nepal, men risken för att smittor sprids är fortfarande hög.  Bild: TT/AP
    Vattnet är på väg bort i Nepal, men risken för att smittor sprids är fortfarande hög. 

”Extremväder har blivit vanligare”

Södra Asien har drabbats hårt av kraftiga monsunregn, samtidigt som orkanen Harvey orsakat förödelse i södra USA.

”Det går inte att säga att en enskild orkan eller kraftigt monsunregn orsakats av klimatförändringar men vissa typer av extremväder har blivit vanligare de senaste decennierna”, säger professor Michael Tjernström.

 

De våldsamma monsunregnen i södra Asien har drabbat Indien, Bangladesh och Nepal hårt med svåra översvämningar som följd. Fler än 1 200 människor uppges ha mist livet och miljontals har tvingats lämna sina hem. Internationella rödakorskommittén (ICRC) och Röda halvmånens internationella federation (IFRC) talar om den värsta humanitära krisen i regionen på flera år.

I nordvästra och nordöstra Indien har monsunsäsongen lett till översvämningar för tredje året i rad, medan sydligare delar drabbats av regnunderskott. Den extrema nederbörden har trefaldigats och breder nu ut sig över landets centrala delar.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Professor Raghu Murtugudde vid universitetet i Maryland konstaterar i New Delhi Television Limited, NDTV, att monsunen förändrats de senaste decennierna.

– Vi vet nu att de långsiktiga trender vi ser, som kortare monsunsäsong, minskande genomsnittlig nederbörd över landet, större geografisk spridning på regnen och ökningen av extrema regnväder hänger ihop med en försvagad monsunvinds-cirkulation och en minskning av lågtrycken från Bengaliska viken, förklarar Raghu Murtugudde i en artikel för NDTV.

Högre landtemperaturer

Frågan är då vad som ger upphov till de extrema regnvädren. Professor Raghu Murtuguddes forskning visar att högre landtemperaturer i nordvästra Indien och Pakistan ger upphov till starka vindar från Arabiska havet till de centrala delarna av Indien. Dessa för med sig fukt som mer än kompenserar för de minskande monsunregnen från Bengaliska viken. Även väderfenomenen El Niño och La Niña, liksom havscirkulationen i Indiska oceanen och liknande fenomen i Atlanten påverkar.

– Men det är inte alltid klart vad som påverkar vad. Monsunregnen förändras, men vi kan inte vara helt säkra på att det är ett resultat av den globala uppvärmningen, om förändringen är permanent och kommer att accelerera eller om södra Asiens monsunsystem kommer att återgå till det normala. Vi behöver många fler års data och analyser för att vara säkra, säger Murtugudde.

Orkanen Harvey i Texas, USA, har rönt större uppmärksamhet än översvämningarna i södra Asien. Ett 50-tal personer rapporteras ha omkommit i vad som beskrivs som en av de mest kostsamma naturkatastroferna i USA:s historia.

Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, förklarar att extremväder på en del håll i världen har blivit vanligare de senaste decennierna.

– Ja, vissa typer av extremväder som kraftiga regn, översvämningar, värmeböljor och extrem torka har blivit vanligare, säger Michael Tjernström.

Allvarligare konsekvenser

Konsekvenserna av extrema väderhändelser har också blivit allvarligare.

– Men det beror inte bara på vädret, utan även på samhällsutvecklingen, hur man bygger hus och planerar infrastruktur, säger han.

Går det att slå fast att den ökade förekomsten av extrema väderhändelser beror på klimatförändringar orsakade av människan?

– Det beror helt på vilken kategori extremväder man diskuterar. När det gäller tropiska orkaner har de antagligen inte blivit fler, men möjligen har de kraftigaste blivit kraftigare till följd av den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna gör också att det finns mer vatten i omlopp eftersom varmare luft kan innehålla mer vattenånga och havsytan har också höjts. Det gör att översvämningar vid orkaner blir värre, säger Michael Tjernström.

Att koppla en särskild väderhändelse till växthuseffekten är svårt eftersom olika vädersystem uppstår mer eller mindre slumpmässigt.

Forskare vid universitetet i Pennsylvania tror sig dock ha funnit ett sätt att göra just det. 

De har analyserat en typ av extremväder som orsakas av ”planetariska vågor” – ett vindsystem som normalt böljar mellan polerna och tropikerna och styrs av temperaturskillnaden dem emellan.

Temperaturmönster orsakade av växthuseffekten kan enligt forskarna bromsa de planetariska vågorna vilket leder till att regioner utsätts för samma typ av väder under längre perioder än normalt. Därmed kan en regnperiod övergå i en översvämning och en värmebölja i svår torka.

I USA rör sig orkaner normalt in över land och minskar i styrka vartefter avståndet till havet ökar. Orkanen Harvey däremot parkerade sig över Texas i flera dagar.

– Jag kan inte påminna mig att det någonsin har hänt tidigare, men det är vanskligt att dra några slutsatser om att klimatförändringarna bidrar till att stormar stannar upp efter ett enda tillfälle, säger Michael Tjernström.

Miljontals drabbade i Asien

40 miljoner människor är direkt drabbade av översvämningarna i södra Asien.

Värst utsatt är Indien, med 943 rapporterade dödsfall och 30 miljoner drabbade människor, enligt FN.

Översvämningarna har i många fall slagit ut vatten- och sanitetsanläggningar vilket medför ökad risk för infektioner och smittspridning. Kvinnor och barn är mest utsatta.

Bangladesh uppskattas åtta miljoner människor i 32 distrikt vara direkt drabbade enligt FN. Det är fjärde gången landet översvämmas i år.

Nepal har 1,7 miljoner utsatts för översvämningarna. Vattnet är på väg bort, men smittspridningsrisken är fort­farande hög.

Källa: FN och biståndorganisationen Water Aid