Maria-Pia Boëthius
Klara Strandberg
Johan Ehrenberg
Samira Ariadad
Isobel Hadley-Kamptz
Martin Halldin
Renzo Aneröd
Anna Jörgensdotter
Helena Gustavsson
Stefan Sundström
ETC på Twitter
ETC_redaktionen: Kom förbi Katrineholm nästa lördag. Du lär dig göra grön el! http://t.co/fJ1g0LiM
ETC_redaktionen: Läs hela granskningen av Volvos vinster här: http://t.co/fh5s17Cw http://t.co/4q9RKfn0
ETC_redaktionen: Volvos nye vd tjänar lika mycket som 111 arbetare. Är det rimligt? Vad tycker du?... http://t.co/DcUUX4O4
ETC_redaktionen: Förra veckan skrev Ida Gabrielsson en ledare om "rasismen i krisens spår". Hur ska vänstern vända utvecklingen?... http://t.co/P2BUs7CY
ETC_redaktionen: Hemlösa migranter kan inte få tak över huvudet någonstans i Stockholm. Borde kommunen ta ett ansvar, tycker ni? http://t.co/QR9CMalo
ETCs nyhetsbrev
Missa inte våra uppdateringar! Prenumerera på ETCs nyhetsbrev. Skriv in din epostadress nedan.
Sök
Senaste nytt från ETC förlags tidningar
ETC Örebro Hon älskar det omöjligaETC Stockholm Sverige får allt sämre trygghetEfter Arbetet Sverige får allt sämre trygghetETC Göteborg Sverige får allt sämre trygghetDagens ETC Sverige får allt sämre trygghetETC Bergslagen M vill säkra kommunens ekonomi genom organisationsöversynStödföreningen ETC Gå med i vår stödförening
Anna Björklund slutade på Sigtuna efter ett år, läser nu till psykolog. Bild: Eigil Söderin
Hon hoppade av Sigtuna
fredag, december 2, 2011 - 01:01
INTERVJU
Hösten 2006 började Anna Björklund gymnasiet på Sigtuna. Hierarkin var extremt tydlig. Hon stod ut i knappt ett år.
Från första dagen var hon tvungen inlämma sig i den strikta ordningen och följa alla oskrivna regler.
– Om du möter en trea i korridoren flyttar du dig. Om en trea ber om ett glas vatten ordnar du det, säger Anna Björklund.
Hon upplevde inget våld eller någon direkt pennalism under sin tid som internat-elev på skolan. Men killarna hade det värre, berättar hon.
Isolerad miljö
Sigtuna humanistiska läroverket ligger endast en timmes tågresa från Stockholm men är samtidigt en mycket sluten och isolerad miljö.
– Det är lite som en sekt. Det blir en otroligt tight gemenskap.
Samtidigt är hon mycket nöjd med utbildningen hon fick på skolan. Sigtuna har mycket större resurser än en vanlig skola. På elevhemmen finns personal dygnet runt, så kallade hemföräldrar. Men de kan omöjligt ha fullständig koll på alla elever. Anna Björklud menar att en viss grad av kamratuppfostran är inbyggd i skolans struktur.
Barn till utlandsvenskar
Sigtuna drar till sig barn till utlandssvenskar och diplomater.
– Det fanns också en grupp av struliga elever som inte kunnat fortsätta på någon innerstadsskola. Deras föräldrar jobbar mycket och tycker det är praktiskt att sätta barnen på internat för att någon ska hålla koll på dem.
Anna Björklund kommer från en välbärgad familj, uppvuxen på Lidingö med en pappa i finansbranschen. Men hon trivdes inte alls på skolan och beskriver en kvävande social miljö. Varje snedsteg registreras.
– Man förväntas agera avslappnat i relation till omgivningen. Samtidigt är alla ständigt på tå. Den här världen är så otroligt liten. Adeln är inte stor i Sverige. Det är svårt att strula med någon på en fest om ens föräldrar känner varandra och alla träffas på familjejakten varje år.
Samtidigt är skolan alldeles för internationell och för intim för att det ska vara det överklassmekka som många kanske tror, berättar Anna Björklund.
– Det är inte en renodlad plantskola för fideikommissarier och deras hangarounds.
En fredag på våren 2007 reste hon hem till föräldrarna och kom aldrig tillbaka.
– Det var inte så mycket skolan som att gå på internat som var jobbigt. Jag är inte så bra på att anpassa mig.
Relaterade artiklar
Kommentarer
Jag undrar:
Finns det någon fördel för mig som etta då jag hämtar ett glas vatten till en trea.
För i så fall.
Är det en varm dag och alla har ätit salt fläsk till lunch så kan man ju få många fördelar om det är många treor som kräver ett glas vatten.
Vilket år avskaffades slaveriet?
I västeropa avskaffades det på 1200-talet.
Fast Sigtuna fanns ju inte på 1200-talet.
Fördelen är att man får be battarna att göra de saker som man själv gjorde som batt...
Så klart det är en hierarki som någon vanligt ställe där de äldre eller mer erfaren har mer att säga till om, som en arbetsplats, gör man inte som chefen säger? skillnaden här är att om man inte gör det på Sigtuna får man utduk eller städa upp runt elevhemmet MEN om man inte gör det man är tillsagd på jobbet får man sparken, så fråga dig själv, vad ligger det riktiga förtrycket??
Ett system med den människosyn man ger uttryck för här är inte värdigt ett modernt, demokratiskt samhälle. Samma krav måste ställas på Sigtuna som alla andra skolor.
Dock trasslar tyvärr som vanligt ETC in sig rejält och tänjer på sanningen. Anna uttrycker själv – "Det var inte så mycket skolan som att gå på internat som var jobbigt. Jag är inte så bra på att anpassa mig.". I ingressen försöker ni fåd et att låta som att det var den hemska pennalismen som fick henne att sluta. Oseriöst!
Drate skriver:
"I ingressen försöker ni få det att låta som att det var den hemska pennalismen som fick henne att sluta."
ETC skriver strax nedanför ingressen:
"Hon upplevde inget våld eller någon direkt pennalism under sin tid som internat-elev på skolan. Men killarna hade det värre, berättar hon."
Oseriöst?
Om du bara läser ingressen och rubriken, vilket många människor gör, vad får du då för intryck med avseende på anledningen till att Anna hoppade av skolan? Du som spårkvetare borde känna till betydelsen av hur man formulerar sig. Det är viktigt att inte vilseleda människor, och att förmedla korrekt information.
Som språkvetare känner jag till att betydelsen av det som står sex rader under ingressen många gånger är mer informativt än själva ingressen. Är jag tillräckligt intresserad för att bilda mig en uppfattning, läser jag så långt. Påståendet att ETC medvetet skulle vilseleda läsaren är således helt ogrundat.
Ingresser och rubriker är inte avsedda för att ge fullödig information. Tvärtom undanhåller de information för att locka till fortsatt läsning. Det är inget man behöver högskolepoäng i semantik och generativ grammatik för att inse.
Är akademiskt utbildade språkvetare ett gäng onödiga, överflödiga och kostnadsineffektiva parasiter som vi bättre vore förutan?
Må så vara, men det hindrade inte professor Tomas Riad från att inta stol nummer sex i Svenska Akademien i tisdags som Birgitta Trotzigs efterträdare.
Riad är fonologiskt inriktad, men har mest sysslat med relationen mellan morfologi och uttal. Ett av hans analysobjekt var satsmelodin hos Svenske kocken från kommunistkollektivet Mupparna. Ett annat hur olika smeknamn bildas utifrån riktiga namn (ex. Bosse av Bo). Någon som hört ett svenskt smeknamn utan två stavelser?
Riad säger sig till skillnad från många andra vara villig att agera språkpolis och tala om för folk när de gör fel.
Ingressen är inte till för att ge fullödig information. Den bör dock inte heller ge vilseledande eller felaktig information. Den ska spegla innehållet i artikeln och ge intresse för fortsatt läsning. Om en språkvetare inte förstår en så grundläggande sak, ja då är "akademiskt utbildade språkvetare ett gäng onödiga, överflödiga och kostnadsineffektiva parasiter som vi bättre vore förutan."
Din läsvanor är för övrigt inte relevanta för hur media bör uttrycka sig i ingresser, tänk efter lite så förstår du säkert så småningom varför.
Får jag fråga ETC varför man väljer att skriva en rubrik och ingress som ser ut som i den aktuella artikeln?
Skriv ny kommentar