Inrikes.

2017-11-20 09:00
Personer som fallit offer för transfobi hedras under Transgender day of remembrance i Hyderabad, Indien. Dagen är tänkt att uppmärksamma de hatbrott som transpersoner världen över utsätts för.  Bild: Mahesh Kumar A./AP
Personer som fallit offer för transfobi hedras under Transgender day of remembrance i Hyderabad, Indien. Dagen är tänkt att uppmärksamma de hatbrott som transpersoner världen över utsätts för. 

Var tionde transperson har försökt ta sitt liv – bara under senaste året

Nästan tio procent av trans­personer i Sverige har försökt ta livet av sig det senaste året. Det visar en rapport som RFSL i dag släpper i samband med uppmärksammandet av Transgender day of remembrance.

Rapporten är en fördjupning och fortsättning på en studie som RFSL gjort i samarbete med flera andra europeiska länder om hur transpersoner ser på vården. 472 personer har svarat, och resultatet förvånade RFSL.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det mest uppseendeväckande var att icke-binära visade sig ha så mycket sämre hälsa än de transmän och transkvinnor som har svarat på enkäten. Vi har haft sådana indikationer förut, men det blev tydligt att det var ­genomgående och gällde alla aspekter av det egna välbefinnandet. Det känns viktigt att lyfta upp, för när man tänker på transpersoner i samhället så är det oftast inte icke-binära man tänker på, säger Carolina Orre, utredare på RFSL och författare till rapporten.

Hälften har självmordstankar

Att vara icke-binär innebär att man varken identifierar sig som man eller kvinna. Carolina Orre menar att vårt samhälle är uppbyggt på ett sätt som gör det extra svårt om man har den synen på sig själv.

– Det är något med det här mellanskapet. Vi vet att bisexuella mår sämre än hetero- och homosexuella, och vi ser att ­icke-binära mår sämre än binära. Det verkar vara något genomgående, oavsett om det handlar om könsidentitet eller sexuell identitet. Att vara mitt emellan är inte så lätt i vårt samhälle, säger hon.

Vad är det som gör att man mår dåligt?

– Man brukar prata om minoritetsstress som är ganska vetenskapligt underbyggd i olika undersökningar. När man blir osynliggjord, ifrågasatt och inte har samma rättigheter så ­påverkar det individers hälsa, fysiskt och främst psykiskt.

RFSL:s rapport tar upp flera problemområden. Transpersoner och icke-binära känner sig inte sedda av vården, de saknar könsbekräftande vård och anser att man inom psykiatrin inte har den kunskap som krävs för att behandla dem.

Dessutom uppger 9,7 procent att de har försökt ta livet av sig det senaste året. 24,8 procent uppger att de har försökt ta livet av sig någon gång, och 54 procent skriver att de har självmordstankar.

Som en jämförelse kan nämnas att ­0,1–0,3 procent av befolkningen i Sverige har försökt ta ­livet av sig det senaste året, enligt ­Folkhälsomyndigheten.

– Att dessa människor mår så dåligt att de överväger, försöker eller faktiskt tar sitt liv är ingen nyhet för oss, men det visar på vilket stort behov det finns av stödinsatser.

Vet ni något om hur många transpersoner som tar livet av sig varje år?

– Nej. Sexuell läggning eller könsidentitet är inget som registreras vid ett dödsfall. Men det har gjorts studier på personer som har bytt juridiskt kön mellan 1973 och 2003, och där har vi sett att självmord är en väldigt stor orsak till dödsfall i gruppen. Det visar att även efter köns­bekräftande vård kan utsatt­heten vara stor.

”Behövs kompetenshöjning”

Enligt rapporten har 62 procent skjutit upp ett läkarbesök på grund av sin könstillhörighet, och 40 procent anser att den svenska könsbekräftande vården är dålig.

Vad uppskattar ni att det skulle kosta att förändra vården så den blir bättre för transpersoner?

– Det kan jag inte säga något om, jag vet inte. Just delen med att få in rätt kompetens i den könsbekräftande vården behöver inte bli så hög, men sedan behövs det ju en kompetens­höjning genom hela vården och det är så klart mer kostsamt, säger Carolina Orre.

14 procent säger att de får problem i sin familj när de kommer ut som transpersoner, hur ska man göra för att till exempel fler föräldrar ska vilja stötta sina barn?

– Vi måste få till en kunskapshöjning i hela samhället. Det är inte konstigt att föräldrar freakar ur när transpersoner är så osynliga i samhället. Det behövs stöd inom socialtjänsten, psykiatrin och RFSL för föräldrar till barn som är trans. Det kan bli en stor chock, och då måste man kunna få stöd som familj.

Hur skulle du sammanfatta de nya kunskaper ni har fått från den här studien?

– Det är tydligt att Sverige inte är bäst i klassen. Jag trodde nog att vi skulle stå oss bättre än vad vi gjorde. Sedan är det svårt att dra långtgående slutsatser, det är svårt att veta om icke-binära mår sämre i Sverige för att man har en högre förväntan på hur man ska må jämfört med till exempel­ ­Serbien som också deltog i studien. Det är hur som helst klart att det finns massor med saker att göra i Sverige för att förbättra transpersoners situation.

472 transpersoner svarade på den ­svenska enkäten.

35,6 procent var transmän, 36,4 procent var ­icke-binära och 23,3 procent var transkvinnor.

39 procent av de svarande angav att de har dålig hälsa.

24,8 procent har försökt ta sitt liv någon gång – 9,7 ­procent det senaste året.

60 procent uppger att de har stöd från sin närmaste familj. 14 procent svarade att de inte hade det.

40 procent av respondenterna anser att den könsbekräftande vården är dålig.

69,1 procent uppger att de har sökt psykolog eller medicinsk hjälp relaterad till deras könsidentitet.