Inrikes.

2017-11-17 10:15
”Före 70-talet fanns ingen offentlig debatt om sexuella övergrepp”, säger våldsforskaren Ninni Carlsson, som framhåller att den historiska kontexten inte får glömmas bort  i samtalen om #metoo-rörelsen.    Bild: Press
”Före 70-talet fanns ingen offentlig debatt om sexuella övergrepp”, säger våldsforskaren Ninni Carlsson, som framhåller att den historiska kontexten inte får glömmas bort i samtalen om #metoo-rörelsen. 

Våldsforskaren: #metoo hjälper folk att bearbeta övergrepp

Den offentliga debatten som följer i spåren av #metoo-rörelsen kan i grunden påverka hur vi förhåller oss till varandra. Det menar våldsforskaren Ninni Carlsson, som är hoppfull.

”När berättelser kommer fram som de gör nu så påverkar det hur vi förhåller oss till varandra”, säger hon.    

Den offentliga debatt som pågår till följd av #metoo-rörelsen kan ha en avgörande betydelse för flickors och kvinnors bearbetning av sexuella ofredanden och trakasserier. Det menar Ninni Carlsson, våldsforskare vid Göteborgs universitet, som har skrivit avhandlingen ”Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp”.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Den offentliga debatten i sig gör ämnet legitimt och skapar en möjlighet till förändring, säger hon.   

I sin forskning om sexuella övergrepp under uppväxten har Ninni Carlsson kommit fram till att de berättelser vi möter via medierna samt det offentliga samtalet har en avgörande betydelse för den utsattes möjlighet att berätta om och därmed bearbeta det inträffade.

– Människor föreställer sig att bearbetning är en inre process som den traumatiserade personen ska gå igenom tillsammans med en professionell terapeut, men de kvinnor jag intervjuade till min forskningsstudie beskrev det som något helt otänkbart för dem initialt, att tala om de övergrepp som de utsatts för under uppväxten, säger hon.   

Historiska erfarenheter

För att det samtalet ens ska bli möjligt krävs att det först finns en offentlighet som inte fördömer avsändaren av dessa vittnesmål. Just därför menar Ninni Carlsson att #metoo-rörelsen är oerhört betydelsefull.

– Att sätta ord på vad de gått igenom blev först möjligt under slutet av 70-talet, då de sexuella övergreppen började debatteras offentligt och frågan drevs fram av kvinnorörelsen, som under denna tid började växa sig stark i Sverige, säger hon.   

I medierapporteringen av #metoo-rörelsen saknar Ninni Carlsson just detta historiska perspektiv. Det unika med #metoo menar hon är dess otroliga spridning och genomslagskraft, som gjorts möjligt genom vår tids sociala medier. Men utan de föregångare som på liknande sätt lyft upp frågan om sexuellt våld i den offentliga debatten, framhåller hon att de vittnesmål vi idag ser aldrig skulle ha varit möjliga.

– Vi behöver inte uppfinna hjulet varje gång, det är bara det jag försöker få sagt. Om man vill kalla #metoo för en revolution måste man kunna se den historiska kontexten.

Påverkar även omgivningen

Vikten av att så många kvinnor idag vågar ställa sig upp och berätta om de övergrepp de utsatts för ligger enligt Ninni Carlsson i att traumat blir möjligt att bearbeta. Och bearbetningen är inte bara avgörande för den utsatta individen utan för hela samhällsutvecklingen, framhåller hon.

– Om du inte får berätta för någon annan blir den integritetskränkande erfarenheten något som du inte klarar av att kännas vid, den blir till något som du gömmer undan inom och till och med för dig själv. Upplevelsen måste ”ogiltiggöra” för att bli möjlig att leva med. Men när berättelserna kommer fram som de gör nu, så blir de till något som inte enbart sker inom en person, utan något som påverkar våra förhållanden till varandra.

Just av det skälet är Ninni Carlsson hoppfull och tror på att #metoo-uppror kan åstadkomma en verklig förändring.

– Det sker ett skifte när människor möter dessa tankar och bearbetar dem. Inte bara för den enskilda människan som utsatts, utan även för alla runtomkring.

Forskar om mäns våld mot kvinnor

Ninni Carlsson bedriver forskning om mäns våld mot kvinnor vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet.

Hennes doktors­avhandling ”Avslöjandets tid – kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp”, kom för åtta år sedan, men är idag mer aktuell än någonsin i och med #metoo-kampanjen.

I avhandlingen kommer hon fram till att det offentliga samtalet och hur medierna rapporterar om de sexuella övergreppen har en helt avgörande betydelse för de utsattas möjlighet till bearbetning.