Hatbrott kan handla om allt ifrån misshandel till ofredande, och är alltså inget eget brott i sig. Men enligt lagen är det dock möjligt att skärpa straffen om motivet bakom ett brott har varit att kränka exempelvis offrets sexuella läggning, ursprung, trosbekännelse eller ”annan liknande omständighet.” Här räknas dock inte transpersoner uttryckligen in – tanken är att hatbrott mot dem ska sorteras under den sistnämnda kategorin.
Men det duger inte, anser socialdemokraten Lukas Romson, som även är jämlikhetskonsult och transaktivist.
– Det är helt uppenbart att vi behöver en lagändring. I förarbetet till straffskärpningsgrunderna står det att transpersoner räknas in i de här ”liknande omständigheterna.” Men som jag uppfattar det finns det inte några prejudikat. Trots formuleringen i förarbetena används inte straffskärpningsregeln när det gäller transfoba hatbrott. Och det var precis samma situation innan man skrev in sexuell läggning uttryckligen i lagen, säger Lukas Romson.
Det var först i juli år 2002 som brott mot personer på grund av deras sexuella läggning uttryckligen skrevs in som straffskärpningsgrund. Innan dess hade också de sorterats under liknande omständigheter. Efter förtydligandet sa dåvarande justitieminister Thomas Bodström att ändringen troligtvis bidrog till att fler anmälde hatbrott.
– Jag tror att otydligheten i den nuvarande lagen leder till att transpersoner inte anmäler. Många vet säkert inte ens att de i teorin omfattas av lagen. Sen tror jag också att rättsväsendet saknar kompetens för transfrågor, säger Lukas Romson.
Aktivisten Jazz Munteanu från Feministiskt initiativ håller med om att en ändring måste till. Det gäller inte bara utrymmena om straffskärpning, utan också lagen om hets mot folkgrupp. Även där saknas transpersoner i uppräkningen av de som omfattas.
– Transpersoner är en grupp som är hårt utsatt. Det är viktigt att både hat- och hetslagstiftningen blir tydligare, säger Jazz.
Osynligt i partipolitiken
Anledningen till att det ser ut som det gör tror Lukas Romson är ointresse. Enligt honom är transfrågor i stort sett osynliga i partipolitiken.
– Och där är samtliga partier dåliga. Man har inte ens brytt sig om att sätta sig in i dessa frågor, vilket är allvarligt. Sen tas det inte heller inte några ordentliga initiativ från regeringen, de har inte varit särskilt aktiva i hbtq-frågor eller transpersoners rättigheter, säger han.
Under Prideveckan i Stockholm som inleds i dag kommer Jazz Munteanu, som anser att det finns mycket kvar, att göra att moderera och delta i flera seminarier som rör transfrågor.
– Det är viktigt att börja jobba normkritiskt i exempelvis skolan, att kön börjar diskuteras på ett annat sätt. Kompetensen måste öka bland lärarna, vilket skulle kunna ske redan på lärarutbildningen. Sen behövs också en större kunskap om hbtq- och transfrågor inom vården, säger Jazz Munteanu.
Fotnot: Dagens ETC har utan framgång sökt justitieminister Beatrice Ask för en kommentar.
