Inrikes.

2016-02-22 09:14
När facket nyligen frågade sina medlemmar om den nya organisationen svarade noll procent att polisen har blivit effektivare efter den 1 januari 2015.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
När facket nyligen frågade sina medlemmar om den nya organisationen svarade noll procent att polisen har blivit effektivare efter den 1 januari 2015.

Totalkaos inom polisen: "Minimal risk att gripas"

En omorganisering för att göra polisen effektivare inleddes 1 januari 2015, men ett år efter den största polisreformen i Sveriges historia är fiaskot ett faktum. 

– Så länge du har koll på skolor och fartkameror så kan du köra hur fort du vill. Du kan sälja narkotika öppet och det är väldigt bra tider för dig om du vill bli extremist, säger Bo Wennström, professor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

 

Polisens omorganisering har misslyckats på i stort sett alla punkter. Facket larmar om att poliser inte längre får vara poliser och samtliga specialkunskaper har filtrerats bort i ett försök att skapa en form av ”allpolis” när 21 myndigheter har slagits ihop till en. Men regeringen Reinfeldt hade möjlighet att förhindra kaoset. 

Redan i februari 2014, alltså nästan ett år innan reformen sjösattes, slog den ansvarige utredaren Thomas Rolén larm. Han krävde två miljarder kronor ytterligare för åren 2015-2017 för att säkra övergången. ”Annars riskerar projektet att gå om intet”, som polissamordningen skrev i sitt budgetförslag. 

– Då sa man att de inte hade behov av de pengarna, men jag hade kommit fram till att man behövde det. Vi var av olika uppfattningar. Jag hoppades ju att det skulle gå bra ändå, säger Thomas Rolén idag. 

”Väldigt arrogant bemötande”

På polisförbundet är man övertygad om att pengarna hade spelat en väsentlig skillnad. 

– Ja, läget hade varit helt annorlunda. Där var förbundet eniga med genomförandekommittén, säger Lena Nitz, förbundsordförande. 

När facket nyligen frågade sina medlemmar om den nya organisationen svarade noll procent att polisen har blivit effektivare efter den 1 januari 2015. Lena Nitz krävde då en kriskommission. Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef, kallade kravet ”löjligt”.

– Det är ett väldigt arrogant bemötande av polismyndighetens medarbetare. Jag tycker att det visar tydligt på oförmågan att ta till sig medarbetarnas synpunkter och förslag på hur vi skulle kunna förbättra situationen, säger Lena Nitz.

Läs vidare på nästa sida: Kan lära av Nederländerna

Polisens omorganisation

Thomas Rolén började utreda polisens omorganisation år 2013.

Den 1 januari 2015 togs den nya organisationen i bruk.

Polisen har en årlig budget på 21 miljarder kronor.

Facken Polisförbundet, Saco och ST och Seko hade regelbundet möten med Thomas Rolén inför nybildandet.

2 miljarder kronor ville Thomas Rolén ytterligare ha för att säkra att omorganisationen skulle fungera.

Polismyndigheter slogs ihop

Den 1 januari 2015 omorganiserades polisverksamheten i landet och de tidigare polismyndigheterna slogs ihop i större regioner.

Syftet var bland annat att skapa en mer effektiv verksamhet och komma närmare medborgarna.

I december 2015 lät Rikspolisstyrelsen göra en undersökning för att ta reda på hur medarbetarna upplevde omorganisationen.

4 340 poliser deltog i undersökningen utförd av Demoskop, som bland annat visade:

15 procent av medarbetarna anser att cheferna lyckas förklara vad förändringsarbetet innebär.

50 procent av de chefer som svarat upplever att de har kunskap nog för att kunna informera medarbetarna om detta.

6 procent av medarbetarna säger att de haft möjlighet att bidra i förändringsarbetet. 

5 procent av medarbetarna anser att polisen kommit närmare medborgarna efter omgörningen.