När Stefan Löfven presenterar sin regering i morgon är det en regering som redan har dömts ut. I alla fall tycks de flesta vara överens om att den, oavsett sammansättning, kommer att få det svårt att driva igenom sin politik. För även i de fall där Vänsterpartiet stödjer regeringens förslag, finns inga garantier för att förslagen går igenom i riksdagen. De tre partierna har bara 159 av 349 röster. Johan Pehrson, avgående gruppledare för Folkpartiet, sa till DN häromdagen att Stefan Löfven därför borde blir talman istället för statsminister, för det är i riksdagen som allt kommer att avgöras.

– Vi kommer att få en regering som har i allra högsta grad ceremoniell inriktning, förklarade han.

Inte bara ceremoniell

Men så lite makt kommer regeringen trots allt inte att ha. Den är betydlig större än bara ceremoniell, menar Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap.

– Ceremoniell betyder ju att man bara låtsas göra saker. Så är det förstås inte. Även om det blir en svag regering bestämmer regeringen fortfarande över en hel del. Regeringen tar en mängd beslut utanför riksdagen. Det tänker man kanske sällan på, säger han.

Peter Esaiasson syftar till exempel på utredningar som regeringen tillsätter och myndigheter de styr över. Totalt handlar det om flera tusen beslut. En del små formella som allmänheten troligen aldrig märker effekterna av, medan det är tvärt om med andra.

– Det kan till exempel vara direktiv till polismyndigheten, att en viss typ av brott ska prioriteras. Eller beslut om hur arbetsförmedlingen ska styras. Det är absolut sådant som påverkar människor i deras vardag, säger han.

”Kommer självklart ha inflytande”

Olle Wästberg som har varit riksdagsledamot för Folkpartiet och statssekreterare i finansdepartementet, och numer är demokratiutredare, menar också att bilden av en regering utan makt är överdriven.

– Man glömmer bort alla de beslut som tas utanför riksdagen. Det kan handla om ifall Sverige ska delta i en Natoövning, vilka utredningar som ska göras eller vilka som ska bli generaldirektörer eller ambassadörer. Det är minst 10 000 beslut som fattas varje år. Det är självklart att även en svag regering har inflytande, säger han.

Även om regeringen kommer att få förhandla om frågorna som ska upp i riksdagen för att få igenom dem, säger han att regeringsskiftet absolut kommer att märkas. Kanske inte så mycket i början, men efterhand.

– De kommer att lägga om kursen på en massa områden som så småningom får stor effekt. Allt handlar inte om de stora valfrågorna som ska beslutas om i riksdagen, men det är de som får uppmärksamhet, säger Olle Wästberg.

Men Olof Petersson, professor i statskunskap, menar att det trots allt är riksdagen som sitter på den största makten. Regeringen styr visserligen riket – men det är riksdagens som beslutar om förutsättningar.

– Så fort det handlar om pengar är regeringens självständiga makt begränsad. Riksdagen beslutar hur pengarna ska användas, och riksdagens stiftar lagarna. Det är den verkligt tunga delen, så på så sätt är det ändå tydligt att den nya regeringen blir svag. Regeringen är som dekorationen på tårtan, säger han.

Vanligt med minoritet

Han säger som många andra att det kommer att krävas ett flitigt arbete i utskotten. Här måste Socialdemokraterna och Miljöpartiet få till blocköverskridande överenskommelser för att sedan få igenom förslag i riksdagen. Det är en situation som är långt ifrån unik. Minoritetsregeringar har snarare varit regel än undantag de senaste årtiondena i Sverige. Men den senaste mandatperioden har alliansen så gott som alltid fått stöd från SD, och innan de tog makten – när Socialdemokraterna regerade själva – gjorde de ändå ofta upp med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Britt Bohlin, som var gruppledare för S mellan 2001 och 2008, och satt i riksdagen mellan 1988 och 2008, har lång erfarenhet av uppgörelser med andra partier. Hon är trots regeringens förutsättningar hoppfull nu.

– Visst, situationen är lite svårare än när vi kunde få majoritet ihop med MP och V, men jag tror inte att det blir så stor skillnad i praktiken. Under finanskrisen på 90-talet förhandlade vi till exempel med Centern för att nå majoritet. Det vanliga är annars att man behandlar sakfråga för sakfråga, precis som de kommer behöva göra nu, säger hon.

Hon är också övertygad om att maktskiftet kommer att märkas. Dels genom att regeringen faktiskt får igenom sina förslag i riksdagen, och dels för den makt regeringen ändå har.

– Regeringen påverkar riktningen helt klart. Bara en sådan sak som att regeringsmakt innebär en plattform för att driva opinionsarbete, som i sin tur kan leda till förändring. Vi kommer absolut märka att Sverige har fått en ny regering.