Brott.

2015-08-25 19:00
Det finns i dag ingen samlad bild av hur utbrett problemet med attacker mot flyktingboenden i Sverige är.  Bild: Mats Schagerström/TT
Det finns i dag ingen samlad bild av hur utbrett problemet med attacker mot flyktingboenden i Sverige är.

Statistik på attacker mot flyktingboenden saknas

De senaste veckorna har flera attacker mot flyktingboenden uppmärksammats, men någon samlad bild av hur utbrett problemet är finns inte. I Tyskland förs den statistiken noga och visar att under 2015 har det skett attacker dagligen i landet.
– Vi vet inte alls hur utbrett problemet är i Sverige, säger Daniel Godman på polisens hatbrottsgrupp i Stockholm.

Läs också: Asylsökande attackerades av demonstranter och Misstänkt mordbrand i husvagnsläger

Daniel Godman arbetar bara med hatbrottsarbetet i Stockholms city, men ger en bild av hur handikappande det är för det brottsförebyggande arbetet att inte ha rätt statistik.

– Det spelar en väldigt stor roll, man måste ju se tendenser och trender i brottslighet i ett samhälle för att kunna göra något åt det. Statistiken kan visa en riktning, var man kan lägga större respektive mindre brottsförebyggande resurser. Jag skulle väldigt gärna se sådan statistik.

Varför för inte polisen den här formen av statistik?

– Våra system är helt enkelt inte gjorda för det. När vår omorganisation är klar inom ett par, tre år så är det kanske önskvärt att skapa möjligheter för detta. Vi har en IT-avdelning som hela tiden tittar på möjliga förbättringar. Jag kan personligen säga att det hade varit önskvärt.

Statistik fanns på 90-talet

2012 lämnade Maria Ferm (MP) in en motion om just detta. Där skriver hon att Statens invandrarverk förde just denna typ av statistik på 1990-talet, men att det inte längre utförs på samma sätt.

Idag har problembilden komplicerats ytterligare. Migrationsverket har tagit över det uppdrag som Statens invandrarverk hade på 90-talet och myndigheten är lagbunden att rapportera alla incidenter som sker på deras boenden. Problemet är att Migrationsverket inte har monopol på att ta hand om flyktingar. 28 483 personer bor i Migrationsverkets lägenheter och boenden och 17 542 är inskrivna på boenden i privat regi.

– Och för de privata boendena varken kan eller ska vi ta ansvar. För våra boenden har vi ett arbetsmiljöansvar att lämna incidentrapporter, men när det gäller de enskilda boenden så sköter de det själva och det är ingenting som vi har koll på, av naturliga skäl, säger Linus Lindqvist, presskommunikatör på Migrationsverket.

950 rapporter

Det har fått som konsekvens att det blir ett jättejobb att sammanställa alla attacker mot flyktingboenden i Sverige. Först ska all data samlas in från alla olika aktörer, sedan måste någon manuellt gå igenom samtliga incidentrapporter och sålla ut attackerna som inträffat från till exempel rapporter om vägglöss. Migrationsverket hade omrking 950 rapporter från sina boenden under 2014.

– Det här är definitivt begränsande i det politiska arbetet. Vi vet inte hur det ser ut och det gör det väldigt svårt att följa trender för hur vanligt det är med attacker. Man såg ju på 90-talet, när Ny Demokrati var väldigt stora, att attackerna ökade. Det vore väldigt bra om man kunde få tillgång till statistik för hur utvecklingen ser ut nu för att kunna agera politiskt, säger Magda Rasmusson, MP:s ansvariga för migrationsfrågor.

Ni sitter i regering, vad kan ni göra för att förändra detta?

– Det vi kan göra är att bättre försöka styra vad man samlar in statistik om, precis som vi försöker prioritera hatbrott bättre. Vi pratar om en av samhällets mest utsatta grupper och bara den senaste veckan har vi sett flera attacker mot flyktingboenden i form av bombhot och brinnande kors. Vi behöver metoder för att kunna stoppa det.

”Driver på våldet”

Tyskland och Sverige nämns ofta i samma mening när det gäller flyktingmottagande. I Tyskland har man noga koll på vad som händer, även om statistiken är dyster läsning. Under det första halvåret har 173 attacker mot flyktingboenden anmälts enligt tidningen Der Spiegel.

– Situationen i Tyskland kan vara en indikation på att samma utveckling sker i Sverige. Jag är väldigt orolig över den retorik och den debatt som förs nu där flyktingar utgörs som hot. Det driver på våldet mot gruppen och det är mer akut än någonsin att vi får till en lösning, säger Magda Rasmusson.

Urval av den senaste tidens attacker mot flyktingboenden

9 maj

• En man bussar sin hund mot en samling flyktingar vid ett boende i Falköping. Polisen blir tvungen att avliva hunden då mannen även bussar den mot patrullen.

19 juni

• Två brandbomber kastas in i ett blivande flyktingboende i Filipstad. Det är den tredje brandattacken i staden mot flyktingboenden på kort tid. Polisen rubricerar händelsen som mordbrand.

14 augusti

• Någon försöker sätta eld på ett flyktingboende för ensamkommande flyktingbarn i Värnamo. En förbipasserande kan släcka elden som tagit fart i fasaden.

15 augusti

• Två säckar med brandfarlig vätska hittas i närheten av det flyktingboende i Arboga där den misstänkte dubbelmördaren efter attacken på Ikea bodde. Samtliga boende flyttas till andra hem.

16 augusti

• En grupp människor sätter upp ett brinnande kors utanför ett flykting-boende i Malung. Inga människor eller byggnader kommer till skada.