Året fick en minst sagt bister inledning. På torsdagsmorgonen kastades en så kallad molotovcocktail på Uppsala moské, där någon också hade klottrat rasistiska slagord på dörren. Angreppet har kraftigt fördömts av inrikesminister Anders Ygeman och statsminister Stefan Löfven. Attacken sker i kölvattnet av liknande attentat i Eskilstuna och Eslöv den senaste månaden, något som har fått muslimernas utsatta situation i Sverige att aktualiseras på nytt. För sex år sedan kunde Mittuniversitetet visa att fyra av tio moskéer utsatts för attentat. Nu har Islamiska samarbetsrådet genomfört en ny undersökning, som visar på en kraftig ökning av antalet attacker.
– I princip sju av tio moskéer har utsatts för hot eller trakasserier. Hela situationen i samhället har blivit mer hotfull, inte bara mot muslimer. Det politiska läget börjar radikaliseras, säger Mustafa Setkic, imam på Bosniska islamiska församlingen Stockholm.
Uppmärksammade händelser som innefattar muslimer i världen är en stor orsak till att hotbilden har ökat, menar Mustafa Setkic.
– När det sker konflikter i världen, i Syrien och Irak, innebär det att det blir större hot mot muslimer i Sverige. Det finns krafter i samhället som utnyttjar den situationen som gör att folk nappar och gör saker de normalt inte skulle gjort.
Daniel Godman, gruppchef på hatbrottsgruppen i Stockholm, förklarar att hotbilden mot muslimer har skärpts.
– Rent generellt får vi en samhällsbild i förhållande till världsläget. Med tanke på IS framfart i Syrien och Mellanöstern kan man se en direkt reaktion mot muslimer i Sverige. På samma sätt blir judar mer utsatta när det händer saker i Gaza. Sedan får vi inte glömma bort att vi har en högerextrem våg som har blåst över Europa de senaste åren, med fascistiska och rasistiska partier som har tagit politiska framsteg, och det är vi inte på något sätt förskonade från i Sverige, säger han.
45 procent har hotats
Islamiska samarbetsrådets rapport visar att sönderslagna rutor är den vanligaste skadegörelsen. Över 28 procent av moskéerna i undersökningen har fått rutorna krossade. Även klotter och sönderslagna dörrar är vanligt förekommande. Över 45 procent uppger att deras förening har blivit hotad. Men vem som utför dåden vet polisen väldigt lite om. Ingen har hittills dömts för någon av de 14 allvarligaste attackerna som skett under 2014.
– Vi vet väldigt lite om vilka som begår brotten. Man kan säga att det är dubbel bevisbörda när det gäller hatbrott. Först måste man bevisa grundbrottet och det kan vara nog så svårt. När det sedan gäller själva attacken mot minoritetsgrupper måste man i läge två kunna bevisa att motivet har varit att kränka den gruppen, säger Daniel Godman.
Otryggheten ökar
Att ingen hålls ansvarig för attackerna oroar den antirasistiska stiftelsen Expos chefredaktör Daniel Poohl. Dels bidrar det till att otryggheten ökar bland minoriteterna, dels sänder det ut signaler som att rättsväsendet inte bryr sig.
– Det är tyvärr ett återkommande mönster att ingen döms. Inte bara när det gäller brott mot muslimer, samma sak ser vi i samband med attacker mot synagogor. I flera fall tas det inte på största allvar från polisen, men det är också väldigt svårutredda brott som sker nattetid, Daniel Poohl.
Hur ska man få bukt med hatbrotten mot muslimer?
– Lösningen är att islamofobin försvinner och det är en extremt långsiktig fråga. Det här är en konsekvens av ett hat mot muslimer i Sverige och så länge vi har det kommer muslimer att drabbas.
”Stödet från myndigheterna är svagt”
Minst en gång i månaden attackeras en moské i Sverige. Men hatattackerna mot moskéer och andra muslimska institutioner är inget isolerat svenskt fenomen. Moskéer och bönesalar brinner, vandaliseras och skändas över hela västvärlden.
Man behöver inte åka längre än över Öresund för att finna en situation liknande den svenska. Sedan främlingsfientliga Dansk Folkeparti intog folketinget i början av 2000-talet har hatyttringarna mot muslimer eskalerat – och de fortsätter att öka enligt Imran Shah, talesman för Det Islamiske Trossamfund i Danmark. Han berättar om både psykiska och fysiska övergrepp mot troende muslimer och mot muslimska institutioner.
Brandattentat och skändningar
Islamiska kulturcentret i Brønshøj har brunnit liksom den muslimska friskolan Lykkeskolen. Flera av Danmarks tjugotalet moskéer har utsatts för brand-attentat, vandalism eller skändats på olika sätt.
Islamiske trossamfundets egen moské har utsatts för tre försök till mordbrand.
– Nyligen kastade någon in ett avskuret grishuvud till oss och vår muslimska gravplats har vandaliserats fem gånger, berättar han.
Stödet från myndigheterna är svagt, menar Imran Shah.
– Varken politikerna eller polisen tar problemen på allvar och folkvalda politiker som Pia Kjærsgaard kan till och med gå ut offentligt och indirekt försvara övergreppen, säger han.
Alarmerande ökning av hatbrott
En färsk rapport från Storbritannien visar att antalet rapporterade fall av hatbrott mot muslimer har stigit med flera hundra procent sedan förra året, då en brittisk soldat mördades av två muslimska konvertiter i London. Särskilt utsatta är muslimska kvinnor som bär slöja. I somras knivmördades en saudiarabisk kvinnlig student i Colchester.
Under de senaste månaderna har allt fler muslimska organisationer i västvärlden vittnat om en ökad oro. I spåren av IS våld blir muslimer inte bara kollektivt skuldbelagda utan betraktas också som potentiella eller dolda sympatisörer, skriver Expo.
I Tyskland har ett 80-tal attacker mot moskéer registrerats sedan 2012 och i Nederländerna utsätts ett 20-tal moskéer för attacker varje år. I flera fall har förövarna lämnat grishuvuden vid moskédörren. Att skända moskéer med delar av döda djur förekommer i många europeiska länder, liksom rasistiskt och nazistiskt klotter. I Frankrike har antalet hatbrott riktade mot muslimer och muslimska byggnader ökat alarmerande de senaste åren. En anledning till ökningen är enligt en rapport från landets National Observatory of Islamophobia ett tuffare politiskt klimat med hårdare retorik mot muslimer och burkaförbud.
Dag Ankersen
Karin Holmberg
