Sverigedemokraterna kommer att kunna utse fler nämndemän, alltså lekmannadomare, i landets domstolar. Det står klart efter partiets valsuccé. I vissa kommuner kan uppemot 25 procent av nämndemännen komma från SD, enligt uppskattningar från bland andra Mårten Schultz, civilrättsprofessor.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg ser uppenbara risker med att partiet får ökat inflytande.

– Det innebär en ökad risk för att allmänheten uppfattar det som förtroendesänkande för domstolarna. Sedan är det inget som direkt stärker förtroendet för själva nämndemannauppdraget, säger hon.

Hetsat mot romer

Nämndemän utsedda av Sverige­demokraterna har uppmärksammats i medierna flera gånger de senaste åren. Oftast har det handlat om att de skrivit anonyma, rasistiska kommentarer på nätet. Strax innan valet avslöjade Expressen att en sverigedemokratisk nämndeman i Ystad hetsat mot bland annat romer. Han hoppade av sitt uppdrag självmant.

Mari Heidenborg, lagman vid Solna tingsrätt, tror emellertid inte att SD:s ökade inflytande kommer att skada själva rättssäkerheten i brottmål.

– Vi är redan i dag vana att hantera nämndemän som har en politisk agenda. Det är vi oerhört noga med. För domstolarna ser jag ingen större förändring men det är en förtroendeproblematik. Allmänheten kanske tycker att vi har politiska nämndemän som står för något som inte rimmar med deras människosyn, säger Mari Heidenborg.

Inflytande över asylmål

Sverigedemokraterna kan också räkna med ökat inflytande i landets fyra migrationsdomstolar som ligger i Malmö, Göteborg, Stockholm och Luleå. Det är särskilt riskabelt, anser Anne Ramberg.

– Det är djupt bekymmersamt att de ska sitta i asylmål. En person vars liv hänger på om den ska få stanna i landet eller inte vet alltså att där sitter politiskt nominerade nämndemän från ett parti som har som huvudidé att begränsa invandring. Det är väldigt allvarligt. Alldeles oavsett om det påverkar utgången i målet eller inte är risken stor för att man inte ska känna tilltro till domstolens oberoende, säger Anne Ramberg.

Dagens system sågas

Sveriges juridiska expertis är i stort sett överens om att dagens system med politiskt tillsatta nämndemän borde reformeras kraftigt. Förra året föreslog en utredning en minskning av antalet nämndemän och att fler skulle rekryteras utanför de politiska partierna. Tunga remissinstanser var positiva till utredningen men regeringen förkastade de flesta förslagen.

– Det handlar helt och hållet om politik, det finns olika intressen bakom det men ingen vilja att förändra, säger Mari Heidenborg.

Hon får medhåll av Anne Ramberg som inte skräder orden.

– Det är enastående egendomligt. Det var en enig utredning som fick ett gott mottagande. Jag tror det finns en politisk feghet.