Inrikes.

2017-11-25 14:30
Det behövs bättre analyser av de bakomliggande orsakerna till att unga söker sig till gäng.  Bild: Pi Frisk/SvD/TT
Det behövs bättre analyser av de bakomliggande orsakerna till att unga söker sig till gäng. 

Såhär ska gängrekryteringarna stoppas

Ungdomar i riskzonen ska inte attraheras av gängens rekryteringskampanjer. Det är målet för de förebyggande myndighetssatsningarna på området. Men ny forskning från Göteborgs universitet visar på flera brister i arbetet.

Docent Torbjörn Forkby och doktoranden Russel Turners forskning visar att det förebyggande arbetet ofta bygger på myndighetssamverkan, men att man i dag riskerar att fastna vid arbetsmetoden istället för att fokusera på själva innehållet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Man vet inte hur man ska angripa problemen och då är det inte sällan som man säger att man behöver samverka, säger Torbjörn Forkby.

Forskargruppen menar att det bland annat behövs bättre analyser av de bakomliggande orsakerna till att unga söker sig till gäng och att civilsamhället och lokalsamhället i de berörda områdena måste inkluderas i större utsträckning.

Vidare pekar man på vikten av en tydligare ansvarsfördelning, ledning och uppföljning i myndighetssamverkan samt att nya metoder behöver utvecklas.

Samtidigt betonar Torbjörn Forkby att det förebyggande arbetet mot gängbildning snarare bör hanteras i långsiktiga lösningar än i projektform.

– Det finns ingen quickfixlösning och då kräver det att vi måste hitta former där vi jobbar mer systematiskt och lär oss under tiden vi jobbar, säger han.

Vilka konsekvenser kan bristerna ge för personer som befinner sig i en riskzon?

– Man kanske inte kommer fram till dem med offensiva och proaktivt lösningar, vilket för enskilda personer innebär att de i värsta fall hamnar i gäng eller liknande, säger Torbjörn Forkby och fortsätter:

– Frågan är hur gäng kan vara ett attraktivt alternativ för vissa ungdomar. Det finns väldigt få ungdomar som tänker att ”jag vill komma med i ett gäng”, något händer som gör att andra vägar blir mer stängda.

Själv menar han att segregationen är en bidragande faktor. Ungdomarna ser inte sig själva som en del av samhället – och då finns gängen där. Ett samspel mellan individuella faktorer och att samhället brustit.

Torbjörn Forkby och Russel Turners har också blickat utanför Sveriges gränser och undersökt hur det förebyggande arbetet ser ut i bland annat England och USA. Slutsatsen är att religiösa samfund, volontärorganisationer och dylikt tillåts spela en större roll där.

– Både England, USA och en del andra länder har mycket mer erfarenhet av den här typen av gängproblematik och då har man också varit tvungna att ta fram mer sammansatta och tydliga modeller för arbetet, säger Torbjörn Forkby.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.