För en nybyggd hyresrätt på 70 kvadratmeter ligger hyreskostnaden i genomsnitt på 9 900 kronor per månad, medan motsvarande bostadsrätt kostar drygt 6 000 kronor per månad (inklusive ränta på bostadslånet men exklusive amorteringar). Sammantaget gör detta hyreslägenheten till den allra dyraste boendeformen, trots att det generellt är de med lägst inkomster som bor i hyresrätterna. Hyresgästföreningen anser att detta är helt orimligt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Hyresrätten har blivit väldigt orättvist behandlad av våra politiker, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Bostadsägare skattegynnas

Bakgrunden till att boendekostnaden för hyresrätterna har dragit ifrån är framför allt att skattesystemet gynnar det personligt ägda boendet, konstaterar SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen i en gemensam rapport från i höstas.

”Dagens skattesystem gör hyresrätten cirka 3 000 kronor dyrare i månaden jämfört med bostadsrätt och egnahem. Det är en bild som en majoritet av riksdagspartierna dessutom säger sig dela. Trots det har varken regering eller riksdag tagit initiativ för en förändring”, slår de fast i rapporten ”Balanserade ekonomiska villkor”.

– Det ägda boendet har ränte- och rotavdraget, som tillsammans står för oerhörda summor. Det handlar om 28 miljarder kronor årligen i statens budget. Först nyligen har nyproduktionsstödet införts för hyresrätter, men det handlar om ynka tre miljarder kronor årligen. Det räcker inte långt, säger Martin Hofverberg.

För att komma åt den prismässiga snedfördelningen som har skapats av skattepolitiken, krävs att något långsiktigt görs politiskt, konstaterar Hyresgästföreningen. Martin Hofverberg menar att det behövs en rejäl skatteöversyn.

– Grunden för den här orättvisan lades 2008 när man avskaffade den statliga fastighetsskatten samt återinförde rotavdraget. Man skapar obalanser när man inte ser till helheten. Därför föreslår vi en ordentlig översyn.

Utjämnande effekt

Inför en sådan översyn föreslår Hyresgästföreningen tre åtgärder som de tror skulle kunna få en utjämnande effekt.

– Tre saker vi vill se är en mindre moms på hyran – för att fastighetsägarna ska kunna dra av den kostnaden i sin verksamhet – skattefria underhållsformer, samt någon form av rottjänst för hyresgäster. Det senare för att underhåll och renoveringar ska kunna dras av på skatten i stället för att läggas ovanpå hyran i den utsträckning som görs i dag, säger Martin Hofverberg.

”Krama livet ur hyresrätten”

Frågan är viktig eftersom hyresrätten är en bra upplåtelseform, som förtjänar en stark ställning inom samhällsbygget, menar han.

– Om man tycker att även de som inte har ett stort eget kapital ska ha rätt till ett boende, då måste hyresrätten som upp­låtelse­form behandlas rättvist och inte missgynnas av skatte­systemet. Den snedvridna konkurrens som vi i dag ser riskerar på sikt att krama livet ur hyresrätten, säger Martin Hofverberg.

Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund, håller inte med om att hyresrätten missgynnas politiskt.

– De flesta tycker det är helt naturligt att det är billigare att äga sin bil, i stället för att hyra den. De flesta inser också att ett husägande innebär allehanda inköp, renoveringar, underhåll och slit. Att hyra är ju därmed egentligen mycket lyxigare. Med det i beaktande är det inte heller så konstigt att det är lite dyrare, säger han.

Hyresgästerna de gynnade

Vad avser frågan om skatte­system och statliga subventioner anser han snarare att hyresrätten är den mest gynnade.

– Hyresrätter existerar på en reglerad marknad, medan husköpare agerar på en riktig marknad, med marknadsmässigt satta priser. Är det någon som är gynnad i dagens system så är det hyresgästerna, säger Jakob Eliasson.

Martin Hofverberg köper hans resonemang om att villaägarna själva står för omkostnader, samt tar en ekonomisk risk vid ett husköp. Något han menar till viss del rättfärdigar en lägre bokostnad per månad för villaägarna. Däremot legitimerar det inte den ojämlika beskattningen, konstaterar han.

– Vi vill se jämlika villkor vad avser beskattningen. Det handlar om ren anständighet. Politikerna borde förhålla sig mer neutralt till de olika boendeformerna, om vi vill ha dem alla kvar, säger Martin Hofverberg.