Inrikes.

2017-04-18 11:11
”En policy att hänvisa till underlättar eftersom många kan uppleva det som jobbigt att gå och knacka på hos någon”, säger Nina Rung. Bild: Viktor Milonjic
”En policy att hänvisa till underlättar eftersom många kan uppleva det som jobbigt att gå och knacka på hos någon”, säger Nina Rung.

Så har 200 000 hushåll skaffat sig huskurage

För tre år sedan bildades Huskurage, för att ge människor verktyg att agera om de är oroliga att en granne utsätts för våld i hemmet. 

Dagens ETC har träffat en av initiativtagarna, Nina Rung, för att prata om vilken betydelse en knack på dörren kan ha.

2014 hade kriminologen Nina Rung under flera år jobbat med sexuellt våld, bland annat inom polisen och kvinnojoursverksamhet. Frustrationen över historier om grannar som inte agerat, trots att de känt till att misshandel pågått, ledde till en ny idé. Tillsammans med partnern Peter Svensson, som arbetar med våldsprevention och maskulinitetsnormer, startade hon Huskurage.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Konceptet är enkelt: en hyresgästförening, bostadsrättsförening eller ett bostadsbolag antar en policy om att grannar tillsammans agerar om de känner sig oroliga för att våld förekommer hos en annan granne. Information om våld i hemmet och vad man som granne kan göra går sedan ut till de boende.  

– Vi föreslog det till vår egen bostadsrättsförening som tyckte att vi självklart skulle köra. ”Har vi våld här?” var det någon som frågade. ”Inte vad vi vet”, svarade vi, ”men vi vill inte ha det heller.” 

”Blev helt chockad”

Plötsligt blev våld i nära relationer samtalsämne i tvättstuga såväl som under städdagar. 

– Jag blev helt chockad. Jag hade jobbat med det här i 15 år och i vanliga fall är det inte direkt något folk brukar prata om, säger Nina Rung.

Tre år senare har idén spridit sig till fler än 200 000 hushåll via en mängd bostadsrättsföreningar, bostadsbolag och även åtta kommuner, som infört det som en del av sitt förebyggande arbete mot våld i nära relation, berättar hon. 

– Det ska vara så enkelt som möjligt. En policy att hänvisa till underlättar eftersom många kan uppleva det som jobbigt att gå och knacka på hos någon. Det får inte vara så att folk är mer oroade över att knacka på än över vad de hör på andra sidan väggen, säger Nina Rung. 

Ingen privat affär

Våld i nära relationer betraktas ofta som en privat angelägenhet, säger hon. Många är rädda för att lägga sig i. Andra är oroliga över att ha fel. Men i det här sammanhanget är det fantastiskt om man har fel, menar Nina Rung. Att en granne reagerar på sin oro kan förebygga att något händer i framtiden. Tanken är inte att misstänkliggöra, utan att handla utifrån omtanke, säger hon. 

– Vissa är också rädda att våldet ska riktas mot dem själva. Men de män som hamnar hos polisen för grovt våld mot närstående slår inte ner vem som helst. Deras våld riktas mot personen de lever med. 

Men man ska inte göra något man inte själv är trygg med, säger Nina Rung. Istället kan man ringa på och gå därifrån direkt. Fortsätter man höra ljud som oroar kan man istället kontakta polisen eller ta hjälp av andra grannar. 

Gör skillnad för barn

Hon poängterar att sådana här insatser även kan göra stor skillnad för barn som lever med våld hemma. 

– 200 000 barn lever med våld i hemmet, men de blir ofta osynliga. Det är jobbigt att växa upp och veta att ingen gör något. Att möta de barnen blir svårt på grund av att de inte har någon tillit till vuxna och myndigheter. Det är en otrolig vinst att komma in tidigt i barns liv, säger Nina Rung. 

Dessutom är det häftigt att veta att en person kan göra så stor skillnad för någon annan, menar hon.  

– Man måste inte vara stor och stark, alla kan göra det om de bara börjar. 

Om du oroar dig för att en granne utsätts för våld:

1. Knacka på hos grannen.

2. Vid behov – hämta hjälp av andra. Fler grannar kan bidra till att skapa mer trygghet. 

3. Ring polisen. Kontakta alltid polisen i första hand vid situationer som upplevs akuta eller hotfulla.

Källa: Huskurage