Läs även: Fortsätter att jobba efter pensionen för att klara sig

Enligt Pensionsmyndighetens prognos från 2015 lever i dag 225 000 pensionärer under EU:s fattigdomsgräns. Andelen fattiga äldre har ökat dramatiskt sedan 2006. Många av dem är invandrade svenskar.

Det allmänna pensionssystemet bygger på att man arbetar ihop till sin egen pension under sitt arbetsliv. Som nedersta skyddsnät finns garantipensionen. För att få ut maximal garantipension, som i dag ligger på omkring 8 000 kronor i månaden, måste personen ha bott i Sverige i 40 år. Har hen befunnit sig i landet kortare tid blir den lägre. Undantag görs för människor som kommit till Sverige som flyktingar eller som skyddsbehövande. Men för en stor grupp av invandrare, däribland anhöriginvandrare, gäller inte undantaget. Därtill tillkommer problemet att många invandrade svenskar har en svag ställning på arbetsmarknaden. Många som invandrar hamnar dessutom – trots att de i många fall har lång utbildning – i låglöneyrken där det inte sällan saknas tjänstepensionen, som arbetsgivaren tecknar.

”Väldigt orolig”

Ali Fakhar flydde med sin familj till Sverige under den iranska revolutionen. I 29 år har han befunnit sig i Göteborg, varav 15 som yrkesverksam och 14 på olika praktikplatser och utbildningar. Trots att han är utbildad ekonomiplanerare har han aldrig arbetat som det i Sverige. Nästa år i mars är det dags för pension och det är med blandade känslor Ali Fakhar går in i den. Han berättar att han kommer få mellan fem och sex tusen kronor i månaden, efter skatt.

– På ett sätt är det skönt att inte längre vara arbetslös och fast i det här systemet med att slussas runt, men jag är också väldigt orolig för ekonomin. Trots att min fru ska jobba fem år till kommer vi inte klara avgiften på vårt hus och måste därför flytta, säger han.

– Det här är ett problem som vi alla har. Jag har till exempel studerat i Iran så det är pengar som Sverige aldrig har behövt betala för mig, säger han.

Redan i dag är problemen med låga pensioner enorma för stora grupper av människor som invandrade från diktaturens Chile på 70-talet, revolutionen i Iran och kriget på Balkan. Och i framtiden kommer med nuvarande system antalet invandrade fattigpensionärer att skjuta i höjden.

– Eftersom pensionssystemet är uppbyggt som det är bygger det på inkomst. Det finns ett skyddsnät men det är tight, säger Renée Andersson, utredare på LO:s arbetslivsenhet och författare till rapporten ”Vad krävs för en hållbar pension?”.

Vet inte om sina rättigheter

Som komplement till garantipensionen finns det andra bidrag att söka, som bostadstillägg. Det finns även ett äldreförsörjningsstöd, vilket är en typ av socialbidrag för pensionärer. Problemet där är bara att många nya svenskar inte är insatta i hur det svenska sociala skyddsnätet ser ut och vad de har rätt till. Pensionsmyndigheten uppskattar att drygt 100 000 pensionärer har rätt till bostadsbidrag utan att söka det. 

– Det finns bidrag att få.
Om blivande pensionärer känner sig oroliga inför pensionen råder jag dem att ta kontakt med oss, säger Lina Nygren, specialist på bland annat äldreförsörjningsstöd vid Pensionsmyndigheten.

För Ali Fakhar väntar ändå en dystrare ekonomisk framtid. Någon pension från Iran har varken han eller hans fru rätt till, men trots det väljer han att se tillvaron från den ljusa sidan.

– Ekonomin kommer bli ett problem som vi måste lösa, men min glädje är att min son klarar sin utbildning och kommer klara sin ekonomi. Det är trots allt det viktigaste.