Veckans fråga.

2017-03-18 09:15
Bild: Pixabay

Ny studie: De får topplönepositioner i Sverige

Forskare vid Stockholms universitet har studerat vilka egenskaper som är vanligast bland män som får topplönepositioner i Sverige. I januari publicerades delar av resultaten i den vetenskapliga tidskriften Acta Sociologica. Magnus Nermo, professor i sociologi, har medverkat i forskningen.

Hur har ni jobbat med det här?

– Vi har använt oss av registerdata och fokuserat på topplöntagare i stora företag, som ju ofta är rekryteringsbasen till bolagsstyrelser och liknande elitpositioner. Därefter gick vi vidare till att också se till personlighetsfaktorer. Då hade vi data från mönstringen i Sverige, eftersom alla som mönstrade också genomgick psykologintervjuer.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ni använder er av ordet elit, vad menar ni med det?

– Vi har valt en lite bredare definition som omfattar topplöntagare, det vill säga högt avlönade chefer och experter, i stora företag. Det handlar om den översta procenten av anställda i stora företag med mer än 100 anställda.

Hur har rekryteringarna till toppjobben förändrats över tid?

– Universitetsutbildning inom ekonomi, juridik eller teknik är fortfarande den viktigaste faktorn, men utbildningens betydelse har minskat lite. Samtidigt har personlighetsfaktorerna ökat i betydelse över tid. Till exempel har det på senare tid blivit allt viktigare att vara socialt utåtriktad. Vi vet inte varför men kanske är det en effekt av att allt fler har högre utbildning som till exempel en civilekonomutbildning.

Hur mycket påverkar klassbakgrund?

– Det är inte ovanligt att komma från arbetarbakgrund bland de här elitpositionerna, eftersom vi har gått från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Men det är fortfarande mer troligt att en person med högre tjänstemannauppväxt får den här typen av position än en person som växt upp i arbetarklass.

Vad beror det på?

– Det kan vi ännu inte ge ett entydigt svar på. Vi vet dock att de som växer upp i högre tjänstemannahem också har större tillgång till kulturella, ekonomiska och sociala resurser, vilket gynnar dessa framför andra. En annan faktor kan vara att barnen åtminstone vill uppnå samma position som sina föräldrar och därför strävar mot de här yrkesrollerna.

Vad hoppas ni att det här ska leda till?

– Det här är i mångt och mycket grundforskning som syftar till att öka vår kunskap om denna typ av social rörlighet. Genom att föra in nya faktorer såsom personlighet och släktnätverk hoppas vi bättre kunna förstå mekanismer bakom till exempel bestående klasskillnader i att nå topplönepositioner.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.