Att sänka arbetstiden från dagens snitt på åtta timmar per dag till sju timmar är fullt möjligt och kostar mindre än vad som ofta påstås i debatten. Det är slutsatsen i en ny arbetstidsrapport från den röda tankesmedjan Katalys.
I rapporten har man räknat på effekterna av att under en femårsperiod trappa ner den svenska arbetstiden och bland annat kommit fram till att det skulle räcka med en höjning av kommunalskatten på 1,3 procent för att korta arbetstiden och ändå ha råd att finansiera en välfärd på samma nivå som tidigare.
Förra året låg genomsnittslönen i Sverige på 31 400 kronor. 1,3 procent av det är drygt 400 kronor i månaden. Men frågan handlar mer om makt än om privatekonomi, menar Erik Hegelund som är en av rapportens författare.
– Det är en maktfråga som syftar till att ge individen ökad makt över sin tid. Det är den stora förändringen i förslaget att det ger människor ökad makt över sin fritid till en ganska låg kostnad för samhället, säger han.
Skapar fler jobb
Alla arbetstimmar i offentlig sektor som försvinner på grund av reformen ersätts. Förslaget skulle enligt beräkningen ge 67 000 nya jobb, varav 30 000 inom offentlig sektor. Men Erik Hegelund betonar att han inte ser nedkortad arbetstid som en metod för att bekämpa arbetslösheten.
– Det löser inte alla samhällsproblem, som det ibland framhålls. Vi tror att det skulle kunna leda till något fler människor i sysselsättning, men det är ingen jättestor ökning. Men att reformen ger oss ökad makt över våra liv är nog som skäl för att införa den, säger han.
En av dem som länge kämpat för förkortad arbetstid är Gerd-Liv Valla, tidigare ordförande för LO i Norge. Hon menar att fördelarna med sju timmars arbetsdag är flera.
– För det första så skulle det vara bra för familjen. Det ger möjlighet för båda föräldrarna att ha heltidsjobb och samtidigt ha tid till omsorg om barnen och familjen. Det ger också bättre tid till deltagande i organisationer, på det viset är det en demokratireform, säger hon.
Dessutom finns det miljömässiga fördelar, poängterar hon.
– Vi har ju haft en teknologisk utveckling som gör att vi producerar väldigt mycket mer med färre händer. I ett miljöperspektiv kan det vara ett bidrag att satsa på kortare arbetstid hellre än köpkraftsfördelar, säger hon.
Slopades i Frankrike
Sju timmars arbetsdag har testats i praktiken i Frankrike. Frågan var en av den socialistiska regeringens flaggskepp när den infördes år 2000. Men åtta år senare införde Nicolas Sarkozy undantag som gör att lagen kan kringgås. Presidenten menade att 35-timmarsveckan var det främsta skälet till landets bristande ekonomiska konkurrenskraft.
Erik Hegelund säger att han inte kan detaljerna kring det franska exemplet och att det inte finns några garantier för att ett försök med sju timmars arbetsdag i Sverige blir lyckat.
– Men de senaste 100-150 åren så har arbetstiden minskat kraftigt i hela västvärlden. Att vi inte skulle kunna genomföra den här ganska lilla förändringen framstår som mycket osannolikt. Men hur det går beror på hur det genomförs och vilken annan politik som förs. Sen får man ha rimliga förväntningar. Som exempel kommer arbetslösheten nog främst kräva andra åtgärder, säger han.