Statsministern deltar i dag på Natos toppmöte i Bryssel och i höst ska Sverige vara med i den största Natoövningen sedan kalla kriget.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Genom en rad beslut under de senaste 20 åren har Sverige förts allt närmare Nato, vilket ETC tidigare berättat om. Vid flera tillfällen har svenska trupper varit placerade under Natobefäl. Det så kallade värdlandsavtalet 2016 lade grunden för att Sverige ska kunna stödja och ta emot stöd från Nato, vilket övades i höstas under Aurora 17. När Stefan Löfven nu är i Bryssel på Nato-möte är det därför som en av organisationens absolut närmsta partners.
Även om Socialdemokraterna bidragit till att föra Sverige närmare Nato menar partiet, liksom V och MP, att Sverige ska förbli alliansfritt. Alla borgerliga partier vill däremot se ett fullvärdigt svenskt medlemskap i Nato. Därför möter regeringens agerande inget motstånd från oppositionen. Liberalerna är det parti som hårdast driver frågan.
– Vi är oroade över utvecklingen i Ryssland med militär upprustning, avsaknaden av demokrati och förföljelsen av minoriteter. Därför är Nato viktigt för säkerheten i vår del av världen, säger Liberalernas utrikespolitiske talesperson Fredrik Malm.
Odemokratisk utveckling
Nato anger själva att demokrati är en förutsättning för att kunna vara medlem. Bland de kollegor som Löfven ska träffa i Bryssel den 11–12 juli finns dock auktoritära ledare som koncentrerat makten kring sig själva samtidigt som de drivit sina länder i en odemokratisk riktning:
• Turkiet har Erdogan och hans AKP-regering sedan kuppförsöket 2016 fängslat oppositionella, stängt kritiska tidningar och avskedat 152 000 tjänstemän, såsom lärare och advokater.
• Ungern leder Vitkor Orbán en auktoritär konservativ regering som använder rasistiska och antisemitiska undertoner i sina propagandakampanjer och försvårar tillvaron för minoriteter.
• Polen har det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa förstärkt presidentens makt och försvagat pressfrihet och rättssäkerhet.
Trump och hans ”galne hund”
USA styrs av Donald Trump och försvarsminister James Mattis, som Trump kallar för sin ”galne hund”. Där har nyligen över 2 000 barn separerats från sina familjer som en följd av Trumps nolltolerans mot illegal invandring. Utrikesministern, den stridslystna före detta CIA-chefen Mike Pompeo med rötter i den konservativa Tea Party-rörelsen, meddelade nyligen att USA lämnar FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Jonas Jacobsson Gjörtler, utrikespolitisk talesperson för Moderaterna, anser dock inte att detta ska påverka Sveriges nära relationer till Nato.
– Utvecklingen i några länder är bekymmersam men är inget argument mot ett svenskt Nato-medlemskap. Som medlem skulle Sverige delta på samma villkor som andra medlemsländer i stället för som nu när vi påverkas utan att kunna påverka, säger han.
Fortsatta övningar
Inte heller den nuvarande rödgröna regeringen tycks se situationen i medlemsländerna som ett hinder för fortsatt samarbete. I höst ska den största Natoövningen sedan kalla kriget genomföras, när 35 000 Natosoldater ska samlas i norra Norge under namnet Trident Juncture. Vid sidan av samtliga 29 Natoländer ska militäralliansens båda närmaste partnerländer delta, Sverige och Finland. Övningen bygger på ett scenario där Norge utsätts för ett militärt anfall varefter övriga länder kommer till undsättning enligt Natofördraget.
För svensk del bottnar deltagandet i den svenska solidaritetsförklaringen från 2009, som bland annat säger att Sverige inte kommer ”att förhålla sig passivt” om ”ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller ett nordiskt land”. Försvarsmaktens talesperson för Trident Juncture, brigadgeneral Michael Claesson, konstaterar i ett pressmeddelande att ”det inte är alldeles enkelt att få inträdesbiljett till övningen”, eftersom Sverige har bedömts och värderats grundligt innan Nato fattade beslut om att låta Sverige delta.
– Det är något vi alla inom Försvarsmakten ska vara stolta över, säger han.
Feministiskt Initiativ
• ”Vi säger nej till Nato och vill istället med en feministisk säkerhetspolitik lägga tonvikten på konfliktförebyggande arbete och militär nedrustning.”
Vänsterpartiet
• ”Vi säger nej till ett svenskt Natomedlemskap. Militär allians-frihet är den bästa grunden för en självständig utrikespolitik för fred och nedrustning.”
Socialdemokraterna
• ”Den säkerhetspolitiska doktrinen ligger fast, vi säger nej till Natomedlemskap. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet och kontinuitet i vår del av världen.”
Miljöpartiet
• ”Vi vill skapa en säkrare och mer fredlig värld, samtidigt har hoten i vårt närområde ökat de senaste åren. Sverige bör bidra till att minska spänningarna och främja dialog, det gör vi bäst som alliansfria. Därför vill vi inte gå med i Nato.”
Kristdemokraterna
• ”Kristdemokraterna är för ett svenskt Nato-medlemskap.”
Centerpartiet
• ”Vi vill att Sverige går med i Nato snarast möjligt. Både för att stärka både vårt eget försvar och för att bidra till säkerheten i vårt närområde. I vårt arbete för medlemskap eftersträvar vi nära samarbete med Finland.”
Moderaterna
• ”Samarbetet med Nato är avgörande för att skapa stabilitet och säkerhet i Sveriges närområde. Men inget samarbete kan ersätta fullt medlemskap, med löftet om hjälp i skarpt läge ifall den skulle behövas. Sverige behöver därför en färdplan för att gå med i Nato.”
Sverigedemokraterna
• ”Genom att stärka vårt eget försvar, genom att fullt ut verka för ett nordiskt försvarssamarbete och genom partnerskapet för fred med Nato tar Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar.”
Källa: Partiernas respektive webbsidor
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
