Efter höstens historiska budgetkaos blir dagens presentation av den rödgröna budgeten det första steget för regeringen att få styra Sverige med sin egen politik. Sedan Sverigedemokraterna fällde den rödgröna budgeten i höstas har Stefan Löfven tvingats regera med den borgerliga budgeten.

Men även om Löfven i dag tillsammans med Magdalena Andersson kommer att skynda mellan direktsändningarna för att prata om hur nöjd han är med sin vårbudget så är det troligen inte riktigt sant. Det är nämligen inte möjligt att göra allt för stora ändringar i en vårbudget - regeringen är delvis bakbunden av att exempelvis skatter bara kan ändras en gång om året, 1 januari. Det innebär exempelvis att den utlovade sänkningen av pensionärsskatten får vänta, men också att det varit svårt för regeringen att hitta vägar att höja intäkterna för att finansiera de satsningar man vill göra.

– Inget av det de gick till val på går ju att få igenom nu, det kommer först i höst, säger Per Wirtén, ledarskribent på och grundare av Dagens Arena.

”Profilen är rätt”

Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson är inne på samma linje. Hon kallar regeringens första tid ”ett förlorat år”.

– Det är klart att det är problematiskt om ett år försvinner under en mandatperiod på fyra år. Men jag tycker ändå att med det ramverk som finns, givet att decemberöverenskommelsen håller, så finns det förutsättningar att driva en egen politik nu jämfört med hur det såg ut när det var rörigt i höstas, säger hon.

 Bland de förändringar i budgeten som släppts på förhand finns bland annat att regeringen slopar den sänkta arbetsgivaravgiften för unga, sänker Rot-avdraget och satsar pengarna på att bygga bostäder istället, samt höjer taket i a-kassan.

Karin Pettersson tycker att de förslag som hittills släppts från budgeten visar på en bra inriktning, även om hon skulle vilja se en mer offensiv och ambitiös politik när det gäller satsningar på infrastruktur och bostäder.

– Profilen är rätt och väl i linje med vad man presenterade under hösten, även om allt inte ryms i vårbudgeten, säger hon.

Också Torbjörn Hållö, ekonom på LO, önskar större satsningar när det gäller exempelvis infrastrukturen. Samtidigt tycker han att Stefan Löfven fått oförtjänt mycket kritik för att ha svikit sina vallöften.

– Det är löjeväckande att prata om löftesbrott. Man ska komma ihåg att regeringen har flera år på sig att genomföra sina vallöften. En sak som de flesta har glömt bort är ett av alliansens största löften 2006 var att införa sänkt moms för tjänsteföretag. Men det visade sig att det inte gick att göra av EU-rättsliga skäl. Det var många förslag som fick arbetas om, säger han.

Unik sits

Stefan Löfven befinner sig på många sätt i en historiskt unik situation, och skälet är inte bara att han tvingas regera med någon annans budget. Statsvetaren Elin Naurin vid Göteborgs universitet, som studerat hur vallöften hålls säger att han har större utmaningar att hantera än tidigare statsministrar haft, både jämfört med tidigare socialdemokratiska statsministrar och med Fredrik Reinfeldt.

– Dels regerar Löfven i minoritet, det har även tidigare socialdemokratiska statsministrar gjort, men Löfven delar regeringskansliet med ett annat parti. Vad vi vet är att det spelar roll, sitter du själv i regeringen är det ganska mycket du kan genomföra även om du är i minoritet, säger Elin Naurin.

Jämfört med sina föregångare har Stefan Löfven också en ny typ av opposition att hantera.

– Tidigare var oppositionen splittrad, man har kunnat söka sig till olika partier i olika frågor. Partier har varit intresserade av att göra policyvinster genom att samarbeta, säger hon.

Osäkerhet inför hösten

Alliansen har framstått som väldigt enad fram tills nyligen, då partierna gick ut med att de skulle presentera sina vårbudgetar separat.

– Det gör Stefan Löfvens situation lättare, säger Elin Naurin.

Om decemberöverenskommelsen står sig börjar den rödgröna budgeten alltså att gälla fullt ut nästa år. Per Wirtén påminner dock om att överenskommelsen bara gäller budgeten. Andra rödgröna förslag kan bli svåra att få igenom även framöver.

– För att få igenom förslagen måste de få in dem i budgeten, man måste visa att det kostar pengar. Det gör att sådant som skolpolitik är helt blockerat i fyra år. Fridolin kan inte göra någonting utan att få borgerligheten emot sig. Stora området är helt blockerade, säger Per Wirtén.

Karin Pettersson och Torbjörn Hållö är överens om att frågan om att få ner arbetslösheten blir den tuffaste för Löfven att hantera inför höstens budget. I valrörelsen lovade han att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i Europa år 2020.

– Jag tror att Löfvens största oro är arbetslösheten. För att nå det målet med de förutsättningar vi har i dag krävs det insatser på en helt annan nivå än det man lägger fram nu, säger Karin Pettersson.