Klimatförändringarna hotar den svenska renskötseln

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Jag är uppvuxen i norra Sverige men jag hade aldrig trott att klimatförändringarna var såhär tydliga, säger hon. 

Maria Furberg är infektionsläkare och har forskat vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. För två veckor sedan lade hon fram sin avhandling där hon undersöker hur samer som livnär sig på renskötsel påverkas av klimatförändringarna. I sin studie har hon bland annat intervjuat 14 renskötare.

– De beskriver att de får mycket problem av förändringarna. Till exempel är det svårt att flytta renarna om vattendragen inte är frusna. De kan inte ta sig över på samma sätt som förut, säger hon. 

Svamp och snöbrist problem

Avsaknaden av skare på våren innebär att renarna måste gå i lössnö under den årliga flytten till sommarbetet, vilket är slitsamt för dem. Perioderna då samerna kan ta sig fram på skidor eller snöskoter är kortare och de måste flytta hjorden oftare eftersom väderförhållandena kan ändras snabbt. 

Ett annat klimatrelaterat problem är att frostnätterna kommer allt senare vilket gör att svampsäsongen blir lång. Renarna älskar svamp och går långa sträckor för att komma över sin favoritmat, vilket gör det svårt för renskötarna att samla ihop hjorden.

Maria Furberg säger att många av de renskötare hon pratat med är bekymrade över framtiden. Klimatförändringarna är inte det enda hotet utan konkurrensen från gruvnäringen och turismen ökar, betesmarkerna krymper och det är svårare att få ekonomin att gå ihop. Dessutom känner de sig inte uppskattade av det svenska samhället. 

– Om klimatförändringarna fortsätter och det blir fler dåliga höstar och vintrar kommer det att bli väldigt svårt att bedriva rennäring. Det finns inga ekonomiska marginaler och du behöver en väldigt stor hjord för att klara dig, säger en av renskötarna i studien.

Harpest blir allt vanligare

Klimatförändringarna gör också att infektionssjukdomar som harpest förväntas öka. Sjukdomen kan drabba både djur och människor och orsakas av en smittsam bakterie. 

– Min studie visar att harpesten är åtta gånger vanligare i norra Sverige, men den ökar snabbt i södra delarna av landet. Det finns troligen en högre risk för renskötare att drabbas eftersom de vistas mycket i skogen och ofta får myggbett. Vi hade ett utbrott av smittan i en sameby för något år sedan.

Sverige har flera gånger fått kritik från FN för att inte uppmärksamma samers hälsa och välmående. Upplever du att det är ett bortglömt forskningsområde?

– Jag har fått mycket uppmärksamhet för mina studier nu. Men samtidigt är det bedrövligt att jag som är uppvuxen i Piteå inte fått lära mig något om renskötsel i grundskolan. Tystnaden runt samerna är massiv och det tycker jag är skrämmande. I skolan lär man sig om indianerna i USA och aboriginerna i Australien men samernas kultur förblir helt främmande.

Renskötarna du intervjuat verkar se ganska mörkt på framtiden. Tror du själv att rennäringen kommer att finnas kvar framöver?

– Det hoppas jag innerligt men i så fall måste förutsättningarna för rennäringen ändras. Makten ligger hos politikerna och de måste ge samerna bättre villkor och mer inflytande.