Inrikes.

2017-11-22 11:45
”I förlängningen förekommer det ju att riktigt kompetenta personer lämnar en redaktion eller hela branschen för att de inte längre står ut”, säger journalisten Sofia Mirjamsdotter, som är en av personerna bakom uppropet. Bild: Claudio Bresciani/tt
”I förlängningen förekommer det ju att riktigt kompetenta personer lämnar en redaktion eller hela branschen för att de inte längre står ut”, säger journalisten Sofia Mirjamsdotter, som är en av personerna bakom uppropet.

Journalister bakom upprop mot sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier, övergrepp och tystnadskultur. Nu vittnar även journalister om det sexuella våld som drabbat kvinnor på arbetsplatser och i arbetet. I uppropet #deadline sätter tusentals journalister ner foten, berättar och backar sina kollegor.

 

I dag publiceras #deadline, ett upprop från journalister i spåren av #metoo, #tystnadtagning och #visjungerut.

Journalister vittnar nu om allt ifrån ofrivilliga smekningar till grov våldtäkt, efter att kvinnorna, som jobbar eller jobbat på redaktioner över hela Sverige, delat med sig av sina erfaren­heter av sexuella trakasserier och andra kränkningar, i en hemlig grupp på Facebook.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Flera har lämnat yrket

I uppropet, som flera tusen kvinnor skrivit under, står det: ”Vi är journalister. I vårt uppdrag ingår att granska makten. Vi ger röst åt dem som inte har en egen. Vi berättar andras historier. Vi ställer makthavare mot väggen. Som kvinnliga och icke-binära journalister har vi tvingats att göra detta samtidigt som alldeles för många av oss också fått hantera vår egen maktlöshet. Varit tvungna att undertrycka våra egna berättelser om stora och små övergrepp, dag efter dag, år efter år.”

Inte alla som skrivit under har råkat ut för övergrepp på sina arbetsplatser, men flera skriver att de bytt arbetsplats för att undvika en förövare, att de slutat jobba som journalister eftersom övergreppen satt sina spår, och många vittnar dessutom om en tystnadskultur där trakasserier från upphöjda manliga kollegor tystas ner och viftas bort.

– Självklart påverkas nyhetsrapporteringen av de maktstrukturer som finns på redaktionerna. Det kan säkert påverka allt ifrån vilka som skickas på vilka jobb till hur man väljer att skildra och vinkla olika händelser, säger Sofia Mirjamsdotter, journalist och en av personerna bakom uppropet.

– Men framför allt påverkar det ju arbetsmiljön för drabbade personer som ständigt måste förhålla sig till hur det ser ut. Och i förlängningen förekommer det ju även att riktigt kompetenta personer lämnar en redaktion eller hela branschen för att de inte längre står ut.

Workshop i ämnet

I samband med #deadline har journalistklubbarna inom public service bjudit in sina medlemmar till en workshop. Initiativet har tagits av fackklubbsordförandena på Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.

– Det är väldigt många vittnes­mål från public service­ som kommit fram i det här uppropet, och vi vet att det finns fall av sexuella trakasserier på vårt företag. Det här är en viktig arbetsmiljöfråga, och därför vill vi hålla fast vid den så att det inte stannar på uppropsnivå, säger Hanna Nyberg, facklig ordförande för journalist­klubben på SVT.

– Med workshopen vill vi skapa ett rum där kvinnor kan stärka varandra och där män kan vara med och diskutera de här frågorna, och tillsammans formulera både problem och lösningar.

– Vi vill även bilda en arbetsgrupp som kan jobba med frågan på längre sikt, med att bjuda in föreläsare bland annat. Det här är frågor man måste återkomma till och jobba med hela tiden.

Vill att tystnaden bryts

Förutom att medieföretag behöver en stark policy mot sexuella trakasserier tror Hanna Nyberg på att bryta tystnaden.

– Jag tror att ett viktigt arbete nu handlar om att stärka ­individen så att man känner i ryggen och i hjärtat att det här är inte okej, och så säger man det. Och då ska det hanteras. Sedan handlar det såklart om att väcka männens medvetenhet så att de slutar. Men det kan de ju bara göra själva.

Hoppas kunna påverka hela maktstrukturen

Sofia Mirjamsdotter hoppas att #deadline leder till flera saker. 

Att enskilda drabbade ­personer slutar att skämmas­ och blir ­modigare och vågar säga ifrån och tala med överordnade i stället för att bita ihop. 

Att de som inte drabbas ställer upp för dem som gör det, att det helt enkelt inte ska vara möjligt att uppföra sig så svinigt som många har gjort år efter år utan att behöva ta några konsekvenser av det. 

Att alla chefer i branschen från och med nu tar de här problemen på allvar och inte bara på papperet. 

Att det inte ska löna sig för någon att blunda för de ­övergrepp som sker. 

Att det ska påverka hela maktstrukturen som finns, så att kvinnor äntligen i alla ­situationer tas på samma allvar som män.