– Att producera och exportera krigsmaterial är nödvändigt, dels för att behålla kompetens i landet och dels för att behålla produktionskapacitet. Men vi ska exportera till acceptabla mottagarländer, säger utredningens ordförande Hans Wallmark (M).
Utredningens kommitté föreslår bland annat att det införs ett demokratikriterium. Det innebär att innan ett exporttillstånd ges ska det göras en bedömning om hur demokratiskt landet är. För att bedöma den demokratiska statusen ska man ta hänsyn till om en stat har demokratiska institutioner och hur väl de i så fall fungerar, och befolkningens medborgerliga och politiska rättigheter. Ett land som bedöms som odemokratiskt ska inte få importera vapen från Sverige.
– Demokratikriteriet är det viktigaste i utredningen. Det står på egna ben, men kompletteras också av förstärkta kriterier när det gäller mänskliga rättigheter, och förslaget att man hela tiden ska beakta om det pågår eller finns risk för väpnade konflikter, säger Lena Hjelm-Wallén (S), vice ordförande i utredningen.
Regeringen bär ansvar
Utredningen har också kommit fram till att regeringen alltid bär ett ansvar för vapenexporten och vilka länder den sker till. Dessutom vill de se ökad öppenhet, bland annat genom att exporten måste redovisas mer ingående än vad den gör idag. Även efterkontrollen ska bli bättre. Det betyder att den ansvariga myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter, ISP, får ett tydligare ansvar för att se till att de vapen som exporteras hamnar där de ska och inte säljs vidare till exempelvis diktaturer.
Lars Ohly (V), som också suttit med i kommittén, tycker att det dessutom borde vara striktare regler för följdleveranser. Det förslås visserligen en skärpning, men den är inte tillräcklig enligt honom.
– Ta ett land som Thailand, till exempel. När vi ingick vapenaffärer med dem hade de en regering, nu sitter en militärjunta på makten. I ett sådant fall bör följdleveranser påverkas, säger han.
Men mest kritisk är han mot demokratikriteriet. Att det finns är visserligen bra, men det borde vara striktare formulerat.
– Som det är nu blir det en bedömning vilket skäl som ska väga tyngst, istället borde det vara ett absolut hinder att exportera till en stat som kallas diktatur, säger han.
”I princip ett stopp”
Därmed menar Lars Ohly att det fortfarande finns utrymme att exportera vapen till en diktatur. När Miljöpartiets representant i kommittén, Bodil Valero, får frågan om förslaget innebär ett totalstopp för vapenexport till diktaturer menar hon att det ”i princip gör det”:
– Jag menar att det är ett väldigt högt pris för den regering som vill sälja vapen till diktaturer. En regering kan fatta ett sådant beslut, men då tror jag det blir svårt att bli återvald. Så där är det i princip ett stopp.
Att det inte blir ett totalförbud kritiseras även från andra håll. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet menar att Kex-utredningen inte tar hänsyn till kvinnors rättigheter, och att de hade förväntat sig mer av en feministisk regering.
– Förslaget innebär att demokrati och mänskliga rättigheter fortfarande ska vägas mot säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Vi frågar oss vems säkerhet som utredningen utgår ifrån? Är det säkerheten för kvinnorättsaktivister och de kvinnor som lever under förtryck idag? De som kämpar för fred och jämställdhet, värden som Sverige ska stå bakom, trots att vapen och militärmakten hotar deras liv? En feministisk regering står upp för kvinnors rättigheter där motståndet är som svårast. Det återstår att se om Stefan Löfven är redo att göra det, säger Sofia Tuvestad, politisk handläggare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, i ett pressmeddelande.
