BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Enskilda kemiska ämnen regleras i Reach. Därutöver finns det en del specifika regler för varor, som att konsumenter har rätt att få information om en viss vara innehåller något av de 174 ämnen som hittills identifierats som särskilt farliga inom Reach, men dessa ämnen är bara en pytteliten del av alla ämnen en produkt kan innehålla, säger hon.
Vilka är de största problemen med Reach, skulle du säga?
– Det finns många brister i Reach. Det viktigaste syftet med förordningen var att förbättra informationen om kemikalier som kan skada oss, men många kemikalier testas fortfarande inte alls medan endast rudimentära tester utförs på andra. Det är ett grundläggande problem.
Dålig kontroll av ämnen
Ett annat stort problem, enligt Christina Rudén, är att det stora ansvaret för att ta fram data och göra riskbedömningar vilar på industrin. Kontrollmyndighet är den europeiska kemikaliemyndigheten Echa.
– De kontrollerar bara fem procent av alla registrerade ämnen, vilket betyder att 95 procent passerar utan kontroll. Dessutom är de kontroller som genomförs väldigt ytliga – ändå uppfyller två tredjedelar av de kontrollerade ämnena inte lagstiftningen, säger hon.
Christina Rudén framhåller också den pågående striden om hormonstörande ämnen, den grupp kemikalier där riskerna för människor kanske är som störst.
– Det saknas fortfarande en fastställd definition av vad hormonstörande ämnen är för något, därför går det inte att kräva några tester. Industrin sätter käppar i hjulet, säger hon.
Reach är ändå den bästa kemikalielagstiftningen världen har. Vad är positivt med den?
– Reach har trots allt gjort att industrin tvingats samla data. Vi har ett system på pappret som skulle kunna fungera ganska bra, det är delvis implementeringen som haltar, säger hon.
I kulisserna pågår alltjämt en dragkamp mellan olika intressen om innehållet i Reach. En utvärdering av lagstiftningen pågår och resultatet väntas nästa år.
– Risken är bara att så fort man öppnar frågan om en lagstiftning är bra så kommer det krav på färre och lättare regler. De regler som finns måste hela tiden försvaras, säger Christina Rudén.
Företagen straffas sällan
Lisa Anfält, enhetschef på Kemikalieinspektionen, håller delvis med Christina Rudén om kritiken mot Reach, men anser att det är en styrka att bevisbördan ligger på industrin.
– Det är en bra princip att det är företagens ansvar att genom forskning och tester visa att ett ämne är säkert, i stället för att myndigheter ska visa att något är farligt. Problemet är att en stor andel av företagens ämnesregistreringar är undermåliga, säger hon.
För att stärka konsumentskyddet och få företagen att följa de regler som finns satsar Kemikalieinspektionen bland annat på dialog och kunskapshöjning hos företagen. Enligt Lisa Anfält är Sverige också ett av de länder i EU som lägger jämförelsevis stora resurser på nationell tillsyn och kontroller av varor – mycket tack vare regeringens mål Giftfri vardag.
– Kemikalieinspektionen har föreslagit förändrade sanktioner mot de företag som inte följer reglerna. Även om vi gör en del åtalsanmälningar är det i dag sällan de leder till någon påföljd för företagen, säger Lisa Anfält.
När det gäller att få information om ämnen i enskilda varor är utmaningarna stora, menar hon.
– Leverantörskedjorna är ofta långa och det kan vara svårt för företagen att få information från underleverantörer i andra länder. Vi behöver fortsätta arbeta för att få bra informationssystem som används globalt, säger Lisa Anfält.
