BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Otryggheten hos kvinnor har ökat med sex procentenheter sedan förra årets undersökning. Det är den största ökningen sedan mätningarna startade 2006.
På Roks, som organiserar tjej- och kvinnojourer i Sverige och som dagligen arbetar med frågorna, säger ordföranden Zozan Inci att hon inte är speciellt förvånad över siffrorna.
– För oss är det inget nytt. Vi vet att många tjejer väljer att stanna hemma om kvällarna av rädsla för att gå ut ensamma. Men det är bra att se otryggheten i siffror för att förstå hur stort problemet faktiskt är, säger hon.
Överdriven hotbild
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, ser faktumet att många kvinnor känner sig otrygga som ett stort samhällsproblem, men vill ändå inte dra för stora växlar på resultatet.
– De enda intressanta jämförelserna är över en längre tid. Då ser man att kvinnors otrygghet både går upp och ner, säger han.
En sak som påverkar hur trygga människor känner sig är mediernas rapportering. Jerzy Sarnecki tror exempelvis att sommarens uppmärksammande av sexuella övergrepp på festivaler har bidragit till att kvinnor känner sig mer otrygga. Men bara för att medierna ofta rapporterar om överfall och skottlossningar betyder det inte att sådant händer ofta.
– Tidningarna skriver aldrig om personerna som inte blivit nedslagna på gatan. Det gör att många får en väldigt överdriven bild, säger Jerzy Sarnecki.
Och ju mer sällsynt en händelse är – desto mer uppmärksammas den i medierna. De senaste åren har antalet skottlossningar ökat i Göteborg och Malmö, men det betyder inte att det är farligt att vistas där. Enligt Jerzy Sarnecki påverkar skottlossningarna människors uppfattning om tryggheten trots att de är sällsynta, och ytterst sällan drabbar människor utanför kriminella gäng.
– De flesta lever helt vanliga liv och utsätts aldrig för brott eller kommer i kontakt med polisen. Deras bild av brottsligheten baseras inte på egna erfarenheter utan på mediernas rapportering och vad andra har sagt till dem, säger han.
Otrygghet är ett komplext fenomen. Det visade sig exempelvis efter terrorattackerna den 11 september 2001 då många amerikaner valde att åka bil i stället för att flyga trots att det innebär betydligt större säkerhetsrisker. Det visar sig också i den nationella trygghetsundersökningen där den största andelen otrygga var kvinnor i 70-årsåldern.
– En alkoholpåverkad ung man i en krogkö har en ganska stor risk för att utsättas för hot och våldsbrott. Men han kan känna sig ganska trygg ändå. Och tvärtom är många äldre personer rädda trots att de inte tillhör en särskilt utsatt grupp, säger Rolf Lidskog som är professor i sociologi vid Örebro universitet.
Måste tas på allvar
Men även om den upplevda tryggheten inte alltid hänger samman med sannolikheten för att drabbas av brott menar han att man måste ta rädslorna på allvar. Och det går att påverka hur trygga människor känner sig. Ett sätt är att förmedla en realistisk bild av samhällsproblem som brottslighet. Om medierna överdriver problem gör det att människor får en skev verklighetsbild.
– I dag försöker personer från vissa politiska inriktningar att slå mynt av människors otrygghet. Överdrifterna och desinformationen som sprids orsakar problem, säger Jerzy Sarnecki.
Svårt att bygga bort
Ett annat sätt att skapa trygghet är att planera städer så att inga platser ska upplevas som otrygga. Carina Listerborn är professor i stadsbyggnad på Malmö högskola och har skrivit sin avhandling om kvinnors trygghet och rädsla i stadsmiljö. Hon säger att manliga normer har format städerna men att man just nu pratar mycket om en jämställd stadsplanering.
– Man kan försöka bygga bort otryggheten. Men tyvärr är det inte så enkelt att man kan hugga ner alla buskar för att bli av med våldtäktsmän, säger hon.
Men även om man satsar mycket på att minska brottsligheten och skapa tryggare städer ska man komma ihåg att trots att många känner sig rädda är Sverige ett förhållandevis tryggt land.
– Undersökningen visar ändå att majoriteten av svenskarna är ganska trygga. Även om man har olika syn på utvecklingen får man inte glömma att vi har det relativt bra, säger Rolf Lidskog.
