Miljö.

2017-07-31 16:00
Allt fler konsumenter väljer att använda sig av ekologisk hudvård och smink. Det råder dock stor oenighet kring huruvida eko-produkterna är skadliga eller inte för miljön.
Allt fler konsumenter väljer att använda sig av ekologisk hudvård och smink. Det råder dock stor oenighet kring huruvida eko-produkterna är skadliga eller inte för miljön.

Gör det skillnad att välja eko-smink?

Make up-artisten och sminkbloggaren Alejandra Cerda använder ekologisk hudvård i hopp om att skydda sig själv och miljön. Men gör det någon skillnad? Som konsument är det svårt att veta – särskilt när experter ger helt olika svar.

Make up-artisten och sminkbloggaren Alejandra Cerda tycker det är alldeles för svårt att veta hur de smink- och hudvårdsprodukter hon använder påverkar miljön och hälsan.

– Det måste bli lättare för oss som bryr oss om människor och miljön att orientera oss fram till produkter som verkligen är bra, säger hon.   


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


”4 värstingar i din hudkräm”

Av Naturskyddsföreningens kampanj ”Fräsch på riktigt” får vi veta att det finns ”fyra värstingar i din hudkräm”. Det är till exempel hormonstörande ämnen som kan störa utvecklingen av hjärnan och könsorganen, eller öka risken för cancer, allergiframkallande ämnen och även små plastbitar som fiskar får i sig i tron att det är föda.

Av just den anledningen har Alejandra Cerda sedan flera år tillbaka gått över till ekologiska hud- och sminkprodukter.

– Jag undviker syntetiska ingredienser, bland annat mineraloljor. Och parabener. Först sa man att paraben var farligt och sedan att det inte var det. Jag vågar inte chansa, säger Alejandra Cerda.

I början av 2000-talet släpptes en studie som visade att konserveringsmedlet paraben, som används i många hudvårdsprodukter, kan vara hormonstörande. Studien visade sig senare vara ofullständig, och i dag har flera andra studier visat motsatsen – det vill säga att någon hormonstörning inte finns. Men ovissheten och rädslan hänger kvar hos många.

På Naturskyddsföreningens värstinglista finns också PFAS-ämnen, vatten- och smutsavstötande kemikalier som finns i alltifrån hudvård till skidvalla. ”PFAS ger inga akuta hälsoproblem, men de kan lagras i kroppen och det finns misstankar om att en lång tids exponering kan öka risken för negativa effekter”, skriver

Naturskyddsföreningen som nyligen skickade in 22 slumpvis utvalda kosmetiska produkter med PFAS i innehållsförteckningen till IVL Svenska Miljöinstitutet för analys. Analysen gjordes för att se om produkterna även innehåller någon annan PFAS än den som angivits. Resultatet visade i 20 av produkterna finns oredovisade PFAS-ämnen – varav sju är särskilt farliga ämnen.

Mikroplaster hamnar i havet

På tapeten i dag är även mikroplaster, vanligt förekommande i peelingprodukter. De är inte farliga för oss människor – men för fiskarna i haven. Enligt en uppskattning gjord av forskningssamarbetet Baltic Eye (knutet bland annat till Stockholms universitet) spolas tiotusentals kilo mikroplast från skönhetsprodukter årligen ut i Östersjön via hushållens avlopp. 

– Det finns hur mycket plast som helst i haven, sminkpartiklar utgör bara en liten del av mikroplasterna men samtidigt är de så onödiga att släppa ut. Det finns miljövänliga alternativ som vi kan ha i produkterna i stället, säger Karin Mattsson, doktor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet, som också vill varna för något ännu mindre, nanopartiklar. I till exempel solkrämer kan det finnas nanopartiklar av titandioxid. Ämnen som i vanliga fall är ofarliga, kan bli farliga när de omvandlas till nanostorlek eftersom de då kan få andra egenskaper. Jag tycker inte man ska använda nanopartiklar i hudvårdsprodukter, säger hon.

”Håller sig inte till fakta”

Någon som är mindre orolig är Peter Jansson som jobbar på branschorganisationen Kosmetik- och hygienföretagen (KoHF).

– Det finns så mycket missuppfattningar och åsikter om den här branschen, personer håller sig inte till fakta. Merparten av det som skrivs är inte sant. Parabener, PFAS-ämnen och nanopartiklar är fullständigt säkra att ha på huden. Vad gäller mikroplaster började branschen fasa ut dessa redan 2012 och i dag är 86 procent borta.

Peter menar att organisationer som Naturskyddsföreningen skrämmer upp folk i onödan och tar deras undersökning av PFAS-ämnen som ett exempel.

– De har inte hittat någonting, men väljer ändå att försöka göra en nyhet av att de hittat orenheter på miljarddelsnivå. De har hittat restmonomerer av polymerer i kosmetikprodukter i nivån ng/g. På svenska betyder ”ng/g” miljarddel, eller om man så vill 0,000000001-del. Detta är inte relevanta nivåer avseende produkternas säkerhet. Vi beklagar att Naturskyddsföreningen på detta sätt ägnar sig åt icke underbyggd skrämselpropaganda, säger Peter.

Kristina Volkova Hellström, sakkunnig på Naturskyddsföreningen, beklagar i sin tur vad hon uppfattar som ren okunskap från KoHF:s sida.

– Kommentarer kring våra resultat visar tydligt att kunskapsnivån kring PFAS behöver höjas. Halterna vi har hittat i vissa produkter ligger i nivå med föreslagna förbud och riktvärden inom EU och Sverige. Alla aktörer, inklusive hygien- och kosmetikaföretagen, behöver jobba aktivt med att fasa ut PFAS ur konsument-
varor för att minska den samlade exponeringen och utsläppen till miljön.

Finns i vanliga butiker

Ekologisk mat styrs av ett flertal regler som garanterar en skillnad gentemot annan mat. Så är det inte för ekologiska hygien- och sminkprodukter. En produkt som bara innehåller en procent ekologiskt ursprung kan marknadsföra sig som till exempel ”eko”, ”organic”, ”naturligt”. Däremot garanterar märkningarna Cosmos Organic och Natrue att produkterna i alla fall är delvis ekologiska medan märkningarna Bra Miljöval, som är Naturskyddsföreningens egen märkning, och Nordiska ministerrådets Svanen anses bäst för miljö och hälsa. I dag finns ungefär 1 300 hygien- och skönhetsprodukter som är miljömärkta och många finns i vanliga butiker.

Ej ha höga förhoppningar

Marie Lodén, docent i experimentell dermatologi, tycker dock inte att vi ska ha för höga förhoppningar på eko-produkter.

– De kräver större odlingsområden och det tär på resurserna mer än när produkter framställs i labb. Jag förstår inte poängen att göra produkter med c-vitamin från riktiga apelsiner när vi kan framställa samma molekyl med samma egenskaper i ett labb. Ät apelsinen i stället! Däremot kan jag se poängen med att ta tillvara på mat, låt säga att man använder olivkärnor som annars skulle slängas till att använda i en skrubb, det är bra, säger Marie.

Att Naturskyddsföreningen och Kosmetik- och hygienföretagen har helt olika uppfattningar om hur farligt smink är tycker hon inte är konstigt eftersom de är olika intressenter med olika agendor. Själv anser hon att vi inte ska oroa oss i onödan när det gäller hudvård och smink.

– Sverige är hårt reglerat och sedan 2013 följer vi den europeiska lagstiftningen som är välutvecklad jämfört med många andra länder. Köper man produkter som följer lagstiftningen finns det ingen anledning att oroa sig.

Naturskyddsföreningens Kristina Volkova Hellström är av motsatt uppfattning.

– Vi vet att det i dag finns brister i lagstiftningen kring hur ingredienser utvärderas och vi vet att ingredienser med dåliga egenskaper faktiskt förekommer i kosmetika. Vi säger inte detta för att skrämmas, vi säger det för att människor har rätt att veta.

Sminkösen och sminkbloggaren Alejandra Cerda suckar.

– Det är omöjligt för konsumenter att förstå det här! Det behövs tydligare krav från myndighetshåll på företagen.

Mikroplaster

Mikroplast kallas små plastpartiklar (mindre än 5 millimeter i diameter). Det utgör den största andelen av plastskräp i världshaven. De kommer från en rad olika källor, till exempel slitage på bildäck, konstgräsplaner, tvätt av fleeceplagg, skönhetsprodukter och båtskrov. Ett bekymmer är att havets små invånare får i sig plastpartiklar i tron att det är föda.

Plastpartiklarna bryts dock inte ner i matsmältningsorganen, utan kan ligga kvar länge och orsaka stora problem för organismen. Man misstänker också att plastpartiklarna kan knyta till sig miljögifter, vilket drabbar både de djur som råkar äta dem samt individer som står högre upp i näringskedjan.

Förekomsten av mikroplast i den marina miljön har uppmärksammats allt mer under senare år. Naturvårdsverket har på uppdrag av Regeringen identifierat källor till utläpp av mikroplaster i Sverige och hur vi ska verka för att reducerade dessa. Här kan du läsa mer om rapporten som släpptes 2 juni 2017.