Fritt fram för hatbrott och diskriminering?

I slutet av juni ­presenterade integrationsminister Erik Ullen­hag en skrift med aktuella satsningar mot rasism och främlingsfientlighet. Bland annat beskrivs vilka uppdrag statliga myndigheter har samt exempel på olika antirasistiska och integrationsfrämjande åtgärder.

Få fall av diskriminering utreds

I dag har Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott samt stärka samverkan med intresseorganisationer och grupper som är särskilt utsatta.

Trots det är det i dag få fall som blir uppklarade. Bara sex procent av alla polisanmälningar leder till att en gärningsman kan kopplas till det misstänkta brottet.

Även DO uppger att de bara kan utreda ett litet fåtal av alla anmälningar som inkommer till myndigheten.

– Vi inriktar oss på att utreda de ärenden som kan få störst effekt att påverka utvecklingen och alltså få betydelse för fler som befinner sig i en liknande situation, säger Clas Lundstedt som är pressansvarig på DO.

Krav på företag och kommuner

Samtidigt visar flera rapporter att diskriminering och rasism är ett utbrett samhällsproblem. Till exempel påverkas chansen att få ett jobb eller en lägenhet av en persons etnicitet och hudfärg. Karina Bråth som jobbar på Centrum mot rasism förklarar att rasism kan vara synlig, eller mer dold.

– Synlig rasism är direkta påhopp och hatbrott. Den mer dolda, eller ”osynliga” rasismen, är fördomar, attityder och diskriminering. Rasism och diskriminering finns på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, i socialtjänsten, skolan och vården till exempel. Även barn drabbas indirekt när deras föräldrar diskrimineras.

”Bostadsbolagen har ansvar”

Karina Bråth tror därför att arbetet mot rasism måste ske på en rad områden.

– På bostads­marknaden har bostadsbolagen ett ansvar. Till exempel skulle man kunna ha en bostadskö där namnet på den sökande inte syns. Då blir det inte möjligt att diskriminera personer med utländskt klingande namn. Stat, kommun och landsting har också ett stort ansvar.

Paul Lappalainen, senior ­expert och rådgivare på DO samt expert på Europeiska nätverket av städer mot rasism (ECCAR), tycker också att antirasistiskt arbete borde förankras i städer och kommuner med hjälp av en handlingsplan.

– Det viktigaste är att städerna och kommunerna använder sina maktbefogenheter till att motverka rasism. De ansvarar och bestämmer över hur skola, vård, omsorg och bostadsförmedlingen fungerar. Att ställa krav på företag när man gör offentliga upphandlingar skulle vara ett effektivt sätt att arbeta, säger han.

Inga nya handlingsplaner

Erik Ullenhag har inte haft möjlighet att kommentera förslagen eller polisens arbete med hatbrott.

Men i en tidigare intervju med Dagens ETC bemötte justitieminister Beatrice Ask RFSL:s förslag om en handlingsplan för hur hatbrott generellt ska bekämpas.

– Handlingsplaner är bra, men bara om man gör det som står i dem. Man kan kalla det vad man vill, men vi tycker att det uppdrag som vi har gett Rikspolisstyrelsen är tillräckligt, sa hon.