Inrikes.

2017-05-22 13:00
  • I ett påkostat projekt skulle Malmö högskolas kontorslandskap ändras i grunden. De forskare som flyttades till huset ”Niagara” skulle arbeta i flexkontor, men kaoset lät inte vänta på sig.  Bild: Malmö högskola
    I ett påkostat projekt skulle Malmö högskolas kontorslandskap ändras i grunden. De forskare som flyttades till huset ”Niagara” skulle arbeta i flexkontor, men kaoset lät inte vänta på sig.
  • Susanna Toivanen, professor i sociologi i Mälar­dalens högskola, som har forskat om flexkontoren. Bild: Janerik Henriksson/TT
    Susanna Toivanen, professor i sociologi i Mälar­dalens högskola, som har forskat om flexkontoren.
  • ”Kontorsmiljön är den enskilt viktigaste miljön i ens tillvaro”, enligt Christina Bodin Danielsson. Bild: Martin von Krogh/SvD/TT
    ”Kontorsmiljön är den enskilt viktigaste miljön i ens tillvaro”, enligt Christina Bodin Danielsson.
  • Steve Dahlskog anser att det är stressande att ständigt höra samtal som kan röra ens egna forskningsområde. Bild: Mpress
    Steve Dahlskog anser att det är stressande att ständigt höra samtal som kan röra ens egna forskningsområde.

Flexkontoren har kommit för att stanna

Öppna kontorslandskap, och främst så kallade flexkontor, har de senaste åren blivit den största flugan på svenska arbetsplatser. 

De har fått kritik för att vara stressande och koncentrationsstörande, men också hyllats för att matcha framtidens krav på hållbara lösningar.

Flexkontoren och de öppna kontorslandskapen har varit en het fråga på arbetsplatser runt om i Sverige sedan ungefär 2010. Trots att de första tankarna om ett kontorslandskap som inte innehöll bås, utan var friare och ”luftigare” yttrades av amerikanska psykologer redan på 1970-talet dröjde det till 90-talet innan ”flexibla kontor” skapades i Sverige och Finland. Men precis som på 70-talet var idén före tekniken.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Efter att flexkontoren blev populära i Sverige och Finland på 90-talet så gjorde de en internationell vända, men det var först när Microsoft tog upp konceptet och hade tekniken för att optimera idén som svenskarna blev imponerade och tog tillbaka dem.

– Det som hade hänt var att digitaliseringen kom, säger Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare inom kontorsmiljöer vid KTH.

Hur stor roll spelar kontorsmiljön?

– Väldigt stor. Kontorsmiljön handlar om allting: varumärkesbyggande, sjukfrånvaro, medbestämmande. Kontorsmiljön är den enskilt viktigaste miljön i ens tillvaro. Vi är mer tid på jobbet än vi är hemma och vi bestämmer inte kontorsmiljön, det gör organisationen. Så det är oerhört viktigt ur flera olika aspekter och perspektiv.

Ekonomiska möjligheter

2010 öppnades alltså marknaden upp för flexkontor på bred front. Tanken med att de anställda inte skulle ha en fast plats att sitta på, utan kunna vara flexibla och använda olika arbetsstationer beroende på vilket jobb de skulle utföra, underlättades av teknikutvecklingen. 

Främst var det de ekonomiska möjligheterna som lockade arbetsgivarna. 

– Som arbetsgivare kan man spara yta och pengar. Kostnaderna för fastigheter är väldigt höga och man har gjort undersökningar som visar att folk inte sitter vid sina skrivbord ändå, eftersom vi har blivit mer rörliga i arbetslivet. Men det är inte bara pengar – utvecklar man ett kontor måste man ha hållbarhetskrav i åtanke och flexkontoren erbjuder en lösning på det, säger Susanna Toivanen, professor i sociologi i Mälardalens högskola, som har forskat om flexkontor.

Hur erbjuder flexkontoren en lösning?

– Man ska inte slösa med utrymme och resurser när man bygger, till exempel. Sitter inte folk på sina platser så kan vi inte bygga egna rum till alla eller stora ytor som ska värmas upp. Det har vi inte råd med som vår planet ser ut idag.

Malmö högskola har varit ett uppmärksammat exempel i Sverige när det gäller flexkontorens baksida. 

Måste träna

I ett påkostat projekt skulle kontorslandskapet ändras i grunden för en stor del forskare när de flyttades till huset som fick namnet ”Niagara”. Där premierades flexkontoret, men kaoset lät inte vänta på sig. 

– Ofta blir det inte så bra när man flyttar från traditionella kontor till flexkontor och det går väldigt snabbt. Man måste träna in ett nytt sätt att jobba, man kan inte bara gå från att ha ett eget rum till ett papperslöst flexkontor där allt är digitaliserat. Särskilt forskare har ett arbetssätt som inte är så anpassat för flexkontor. De behöver breda ut sina böcker och kanske sitta koncentrerat och räkna, därför har det också kommit mycket kritik från just universiteten, säger Susanna Toivonen.

Kaos på Niagara

Steve Dahlskog är adjunkt i datavetenskap vid Malmö högskola och placerad i Niagara. Han skriver under på vartenda ord som Susanna Toivanen säger – trots att det har gått 1,5 år sedan byggnaden invigdes och ledningen arbetar med att åtgärda problemen.

– Det är stressande, om jag ska summera det. Det är alltid rörelse i periferin som man reagerar på. Det är plötsliga ljud och samtal som är svåra att undvika, det är skillnad mot att sitta på ett kafé där ingen verkar prata med dig så man har en ljudmatta. Här är det nära kollegor och allt de säger kan ha bäring på det du håller på med så då är det svårt att stänga ute.

Varför blev det så fel på Malmö Högskola enligt dig?

– Det är ju ingen av skolans anställda som är expert på hur man ska bygga sådana miljöer. Vi hade en arkitekt som ritade byggnaden och en annan som gjorde kontorslandskapet. Vi som jobbar kan heller inte avdela tid till det där eftersom vi har våra skyldigheter gentemot studenterna och de forskningsprojekt som vi är ålagda att göra. Ledningen försöker jobba med det här och det går små steg framåt i en riktning, men än vet vi inte om den riktningen leder till det bästa möjliga.

Trenden fortsätter

Trenden i dag är enligt Susanna Toivonen att flexkontoren fortsätter att utvecklas. Hon tror att de flesta små problem som fanns i början av etableringen nu är bortarbetade. 

– Det är väldigt mycket flex som utvecklas just nu och man har lärt sig mycket sedan 2010. Jag tycker att det går åt rätt håll och nu skräddarsyr man flexkontoren utifrån verksamhetens behov och har tysta rum och miljöer som verksamheten behöver. En öppen miljö är akustiskt krävande, men då har man insett att det behövs alternativ, som till exempel möjlighet att gå utomhus eller in i en tyst avdelning, säger hon.

Flexkontor

Idén med ett flexkontor är att det inte ska finnas några fasta arbetsplatser utan de anställda ska sätta sig där det är ledigt. 

Flexkontor kom till Sverige och Finland på 90-talet och användes här innan designen spred sig utomlands. I takt med digitaliseringen utvecklade Microsoft konceptet på sitt kontor i Amsterdam och år 2010 började flexkontor på nytt uppstå i Sverige.

Kritiken som har framförts mot flexkontoren är att det inte passar alla verksamheter, att anställda inte får chans att arbeta ifred och att det kan förekomma högre ljudnivåer jämfört med ett kontor där de anställda har egna rum.