BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

När vi skriver 2017 i kalendern står det klart att antalet svenskar som har skulder kvar sedan 90-talet har gått ner med 900 personer, från 103 086 till 102 192. Kronofogden började titta på hur många som haft skulder hos dem i 20 år eller mer år 2010, då siffran låg på 86 000. Sedan dess har antalet långtidsskuldsatta stadigt ökat, men den negativa trenden har alltså vänt.

– För första gången sedan vi började mäta så ser vi en nedgång, även om det är på marginalen. Det är svårt att göra prognoser kring om det är en tillfällighet, men vi hade ju en period i början av 90-talet då antalet skuldsatta ökade explosionsartat. Vi ser att det var en topp runt 1997–1998, sedan kommer det förmodligen sjunka igen, berättar Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.

Ny lag kom i november

Trots starka protester från inkassoföretagen trädde en ny skuldsaneringslag i kraft den 1 november 2016. Lagen innebär att det nu är lättare att ansöka om och genomföra en skuldsanering. Det, menar Per Bolund, är en bidragande faktor till att antalet överskuldsatta sjunker. 

– Vi arbetar intensivt för detta, och jag tror att det här är ett resultat av regerings aktiva politik mot överskuldsättning. Vi har också gett Kronofogden mer pengar så de kan arbeta uppsökande och informera skuldsatta om att det går att komma ur skulderna, säger han.

En annan del, som bland annat organisationen Invalens Väst har arbetat för, är att införa ett räntetak på lån. I dag kan vissa långivare ha flera hundra procents ränta. Per Bolund har vid flera tillfällen gjort utspel om att ett räntetak är något man tittar på, men var det taket skulle ligga kan han inte säga i dagsläget.

– Vi har olika förslag från utredningar, och i andra länder där man har tak ligger det på runt 50 procentenheter över stats-låneräntan, säger han.

Det låter fortfarande som en väldigt hög ränta?

– Det är fortfarande väldigt mycket mindre än vad vi har idag. Vi har exempel på långivare som har flera hundra och till och med tusen procent, så jag tror att det hade varit ett väldigt stort steg framåt. 

Hur kommer det sig att dessa långivare inte faller under ockerlagstiftningen?

– Den lagen har visat sig vara väldigt trubbig och svår att använda. Man ställer ocker i relation till de villkor som lånen omfattar, har man lån på väldigt kort tid så har man tyckt att man får ställa krav på högre räntenivå. Det verkar inte som att ockerlagstiftningen är ett fungerande skyddsnät.

Hög ränta

Räntan är också av Kronofogden utpekad som det stora problemet för de som blev överskuldsatta på 90-talet. Eftersom räntan från lånetillfället gäller så finns det ingen tröst i den räntesänkning som skett på senare tid. Hade man 10 procent ränta vid sitt lånetillfälle på 90-talet så har man det än i dag.

– Inte alla, men vissa, drar på sig nya skulder för att kunna betala av de höga avgifterna. De här skulderna från 90-talskrisen är så stora för många att den enda möjligheten de har är att ansöka om skuldsanering. Säg att du tog ett lån på 100 000 kronor 1992 och har 10 procents ränta så har den skulden bara på räntan växt till 300 000 kronor på 20 år, säger Johan Krantz.

Per Bolund lovar dock att frågan kommer vara fortsatt högprioriterad för regeringen. Att få människor skuldfria är en bra affär för hela samhället, menar han.

– Jag vet vilken enormt svår situation som människor och familjer hamnar i när de blir skuldsatta och har den största respekt för det. Man drabbas av mer medicinska problem, och vi ser att det finns en högre självmordsfrekvens i den här gruppen, så vi är absolut inte nöjda än.