Riggade rapporter, ”upphandling” med bara en anbudsgivare, avancerade skatteupplägg och en byggnota som spräckts med åtskilliga miljarder. Svenska Dagbladet har under året gjort en rad avslöjanden kring bygget av Nya Karolinska Solna (NKS), ett av Sveriges dyraste och mest prestigefyllda projekt. I somras medgav landstingets planeringschef att de samlade utgifterna för sjukhuset fram till 2040 hamnar över 60 miljarder, inte drygt 50 miljarder som landstinget dittills hade hävdat. Affären har kallats ”skandal”, ”landstingets sämsta affär någonsin” och ett ekonomiskt ”katastrofprojekt”. Nyligen visade det sig att även den dåvarande alliansregeringen, med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i spetsen, försökte stoppa landstinget från att bygga Nya Karolinska med den kritiserade OPS-finansieringen, enligt SvD.
– NKS kommer att bli minst tio miljarder dyrare än beräknat. Anna Starbrink, den tyngsta sjukvårdspolitikern, vill se en OPS-lösning även för det nya sjukhus som planeras i Stockholm.
– Det är helt otroligt, har man inte lärt sig någonting, frågar landstingsrådet Håkan Jörnehed (V).
Öppnar för samarbeten
I januari bestäms om det nya sjukhuset ska byggas på Älvsjö idrottsplats, Larsboda industriområde i Farsta eller vid Årstafältet. Frågan om finansieringen har inte varit uppe till officiell diskussion i landstinget, men sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink öppnar för en OPS-lösning även för det nya sjukhuset.
– Jag är beredd att titta på olika lösningar. Det är inte självklart att landstinget ska driva, bygga och finansiera sjukhus. Det finns möjligheter att samarbeta med många olika aktörer, säger Anna Starbrink.
”En gåta”
Lars M. Andersson är internationell finansexpert inom offentlig sektor. Han skulle aldrig rekommendera vare sig kommuner eller landsting att finansiera offentliga projekt, som skolor och sjukhus, med OPS.
– Innan NKS-upphandlingen gjordes 2010 jämförde jag vad det skulle kosta med OPS och med traditionell finansiering och det var redan då uppenbart att en OPS-lösning var väsentligt mycket dyrare. Att de ändå valde det är för mig en gåta, säger han.
Det var en märklig upphandling på flera sätt. Beslutet att välja en OPS-lösning togs under förutsättning att det skulle finnas flera anbud, men det fanns bara ett – från Skanska. Samtidigt tog landstingsledningen noll intryck av den katastrofala utvecklingen i OPS-lösningarnas hemland Storbritannien.
– I Storbritannien är OPS-lösningarna enormt kritiserade för att vara dyra samtidigt som de innebär stora risker för det offentliga. Globalt är OPS-finansiering helt ute, i dag är det andra lösningar som diskuteras, säger Lars M. Andersson.
Oppositionspartierna i Stockholms läns landsting, som motsatte sig en OPS-lösning, har krävt en oberoende extern revision av affären för att få klarhet i de märkliga turerna.
– Men det förslaget röstades ner av de borgerliga i landstingsstyrelsen. I stället gick revisionsuppdraget till landstingsdirektören, säger Håkan Jörnehed.
”Medför neddragningar”
Anna Starbrink från Liberalerna (för detta Folkpartiet) ser inget behov av en extern granskning. Hon upprepar liksom finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl, att NKS blir ett sjukhus i världsklass, färdigställt i tid och inte dyrare än planerat.
– Det är dyrt att bygga sjukhus, men utgifterna för NKS följer avtalet.
Ingen kan säkert säga att en traditionell finansieringslösning hade varit billigare, säger Anna Starbrink (L).
Det håller inte Håkan Jörnehed (V) med om. Enligt honom hade en traditionell finansieringsmodell sparat många miljarder.
– De stora kostnaderna kommer att medföra neddragningar inom alla landstingsverksamheter. Det blir mindre pengar för satsningar på exempelvis kollektivtrafik och vård för svaga grupper
i samhället. NKS-affären kommer att påverka medborgarna under lång tid, säger Håkan Jörnerud.