BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ingen vet vilka krav som kommer med att ta emot utländska bidrag till en moské i Sverige. När vi kontaktar alla de moskéer i granskningen som har tagit emot pengar av utländska finansiärer vill ingen svara på frågor om vilka krav som följer med donationerna.
Men de som har tackat nej till pengar har en desto klarare bild av vad som följer ett partnerskap med Saudiarabien.
Bejzat Becirov är vd för Islamic center i Malmö. Han minns tydligt hur han en dag för 17 år sedan fick besök på sitt kontor. Tre personer knackade på och presenterade sig. De var från Berlin, berättade de, men företrädde en saudisk stiftelse. En av männen var shejk Akil al-Akil och stiftelsen hette al-Haramain. Han erbjöd Bejzat Becirov fem miljoner dollar och ett framtida samarbete.
– De hade varit i Sverige och sett att vi hade en moské och ville då erbjuda sig att ta kostnaden. Jag skulle få fortsätta vara vd, men de skulle stå för allt, även en del löner, berättar Bejzat Becirov.
Men mötet gick inte som shejken önskade. Bejzat Becirov, som grundat moskén i Malmö och ser den som sitt livsverk, tänkte inte släppa kontrollen över den så lätt.
– De erbjöd inte pengar för att hjälpa. Det var inte julafton och de kom inte dit för att dela ut julklappar. Jag blev lite arg faktiskt, och det blev de också när jag inte ville diskutera med dem. De slängde igen dörren när de gick, och sedan dess har jag inte hört något från dem, säger han.
Terrorstämplad av USA
Ett år efter mötet i Malmö flyger två passagerarplan in i World trade center i New York. Al Qaida tar på sig terrordådet. Shejk Akil al-Akil blir plötsligt världskänd – han pekas ut som al Qaidas viktigaste finansiär och terrorstämplas av såväl USA som FN. Tre år efter det sparkas han ut från stiftelsen av Saudiarabiens regering.
– Jag tackar gud för att jag hade styrkan att stå emot och sparkade ut dem. Jag är glad att jag stod upp för det jag trodde på, säger Bejzat Becirov.
Vad tror du hade hänt om du tagit emot pengarna?
– Jag skulle inte vilja drömma om den saken idag. Jag säger bara att det är skönt att jag fanns på plats med min hjärna då.
”Aldrig aktuellt”
Ahel al Sunnah-föreningen i Helsingborg grundades 1993. På sin hemsida skriver församlingen att verksamheten baseras på ”människors lika värde och allas delaktighet i positiv samhällsutveckling”. Den målsättningen är svaret på varför de inte har tagit emot pengar från utlandet.
– Vi får 20 000 kronor varje år av arbetsmarknadsförvaltningen, resten är medlemsavgifter och gåvor från människor varje fredag. Vi får bara pengar från medlemmar och muslimer i staden, försäkrar Mohamed Hélaoui.
Har det någon gång varit aktuellt att ta emot pengar från utlandet?
– Nej, det har aldrig varit aktuellt. Aldrig åt det hållet som Saudiarabien eller Qatar. Vi vill vara fria och kunna ta hit vilka imamer vi vill. Vi vill inte vända muslimer mot varandra utan hålla politiken borta från det här.
Går det inte att hålla politiken borta om man tar emot pengar från Saudiarabien?
– Jag vet inte hur det fungerar, men jag tror inte det. Jag har ingen erfarenhet av det och kan inte tala för någon annan, men vi vill inte har någon som bestämmer över oss.
Besökte saudisk ambassad
Växjö islamiska center berättar att de inte heller har någon extern finansiering från Mellanöstern, men till skillnad från Islamic center Malmö och Ahel al Sunnah-föreningen har man försökt. För några år sedan var imamen Ismael Abu Helal i Förenade arabemiraten en vecka, och han har besökt Saudiarabiens ambassad för att se om landet kunde stå för kostnaden att bygga en större moské.
– Det gav inget resultat. Nu har vi lyckats bygga en moské själva, men den skulle behöva byggas ut. Vi försöker samla in pengar själva. Det har blivit svårare att få pengar från utlandet nu, säger han.
Ismael Abu Helal berättar om en annan aspekt av att ge och ta emot pengar som försvårar för moskéerna i Sverige.
– Det finns en rädsla för att använda pengar som har en terrorkoppling. De som donerar pengar är rädda för att de ska användas fel, och de som får pengar är rädda för att de ska komma från fel ställe.
Det är en problematik som Bejzat Becirov också känner igen sig i. Han var bara ett skrivbord ifrån fem miljoner dollar som några månader senare skulle terrorstämplas.
– Folk måste vara försiktiga med vilken värld de ger sig in i. Jag brukar säga att det är bättre att ta en bit bröd med lite salt på än lockas av massa pengar och hamna i stora problem. Det hade kunnat gå väldigt annorlunda för oss, men nu sover jag gott om nätterna.
