– För konsumenterna är det bra för att de får veta mycket om sin mat. Grunden är ju att man köper direkt från producenten, som man kan besöka och prata med. Det innebär också att man kan vara med och påverka vad som odlar – vägen mellan konsument och producent blir mycket kortare, vilket också betyder att vägen är kortare mellan skörden och matbordet.

– För producenterna är det bra för att man får feedback, man kan odla det som kunderna vill ha. Eftersom det bygger på ett förhandsavtal finns det också en riskdelning. Producenter slipper också risken som finns när skörden blir färdig hos alla samtidigt och uppköparen får för mycket makt, säger Maja Söderberg.

Nära konsumenten

Än finns det inte så många andelsjordbruk i Sverige, paraplyorganisationen har tolv betalande medlemmar enligt Söderberg, men det blir allt mer populärt.

– Det märks dels för oss som driver andelsjordbruk, det blir lättare att hitta folk som vill köra och reservera andelar. Dessutom startar nya andelsjordbruk från år till år.

Hur stora är andelsjordbruken i Sverige?

– Det är väldigt stor skillnad mellan de olika. Det största ligger utanför Uppsala, det är även de som har funnits längst – de flesta svenska andelsjordbruken är inte mer än tre år gamla, det största har funnits i femton. Sedan finns också de som börjar smått, med fyra-fem andelar det första året.

Varför håller du på med andelsjordbruk?

– Jag hade i tio år klurat på hur jag skulle kunna bli odlare eller bonde på mina egna villkor. Jag träffade några likasinnade, funderade på hur det skulle kunna göras och tittade på andra länder. I USA är det till exempel ganska populärt. Vi kom fram till att modellen passade oss väldigt bra eftersom vi har som mål att vara småskaliga, ännu mer hållbara än Krav-märkt och nära konsumenterna. Vi trodde att konsumenterna i Sverige var redo och vi verkar ha haft rätt.