BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Till SIS ungdomshem kommer man om man antingen blivit omhändertagen enligt lagen om vård av unga, LVU eller om man som minderårig dömts för ett allvarligt brott enligt LSU, lagen om sluten ungdomsvård. Bergaanstalten omvandlades förra året till ett ungdomshem. ETC når Ahmed på telefon.

– Det ser ut exakt som det gjorde när det var fängelse. Det är mycket låsta dörrar, liten yta, man kan inte röra sig så mycket. Det blir instängt.

Ahmed beskriver taggtrådsstaket och kameraövervakning 24 timmar om dygnet, en centralvakt som tidigare jobbade på fängelset.

– Jag har bott på ett annat SIS-hem. Där var det mycket större, mer hemmamiljöaktigt. Man kände sig bekväm där. Men här på Berga är det dörrar och lås överallt. Man hör nyckelskrammel hela tiden.

Utöver SIS Berga, är även SIS Tysslinge, utanför Södertälje, inhyst i ett gammalt fängelse, Hågaanstalten, med murar och stängsel intakt. Tysslinge och Berga blev ungdomshem 2015 respektive 2016 och någon större diskussion om huruvida det passade att vårda ungdomar och barn i gamla fängelser blev det inte. På en blogg med namnet ”Värstingverket”, där SIS-anställda skriver anonymt lyftes det däremot. ”Att bedriva ungdomsvård i ett tidigare fängelse, men allt vad det innebär, bör ifrågasättas utifrån flera olika perspektiv. Den moraliska och etiska kompassen för ungdomsvård kalibreras om, och vi får inte låta detta passera obemärkt. Var är den interna diskussionen?” frågade sig en skribent under rubriken ”Ungdomsvård eller ungdomsfängelse – kommentar från en SIS-anställd.” ”Det handlar om det plötsligt är okej för Sis att vårda tvångsomhändertagna barn i fängelsebyggnader. Ni borde inte kalla det för ungdomsfängelse i överskriften, barnfängelse är mer korrekt” svarade en annan skribent.

SIS pressektreterare Stefan Hell Fröding berättar att kriminalvårdsanläggningarna valts på grund av låsbarheten, vilket är ett behov SIS har.

– Det har varit platsbrist och är fortfarande platsbrist. Det är inte så att det är en önskvärd miljö. Vi vill ju bygga nya behandlingsavdelningar och vi försöker bygga så fort vi bara kan för att få det bästa. Så i dagsläget är det inte så att Tysslinge är den långsiktigaste lösningen. Vi vill ju kunna bygga ikapp med anpassade avdelningar som passar för ungdomsvård bättre, säger han till ETC.

Många som kommer till er, behöver ju bryta med en kriminell identitet, blir fängelsemiljön ett problem då? Är det något ni reflekterar kring?

– Det hade kunnat se bättre ut, men i det här fallet har vi uppdraget att kunna erbjuda plats åt socialtjänsten. Det är väldigt besvärlig problematik. Många lever under väldigt besvärliga förhållanden. Att få ett LVU kan ju handla om livet och då är vi tvungna att kunna erbjuda plats och då har vi haft tillgång till de här anläggningarna.

Är det några andra sådana här lösningar på gång, där gamla anstalter blir ungdomshem?

– Nej, inga på gång. Inte vad jag känner till.

Är det viktigt för SIS att göra skillnad på ungdomsvård och kriminalvård, att det inte är samma sak?

– Ja, självklart. Det är vård vi har som uppdrag. Det är vård och behandling vi har i all vår verksamhet.

Helle Wijk är sjuksköterska och docent vid Vårdvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, samt forskningsledare för den första kartläggningen av vårdmiljön på de särskilda ungdomshemmen, finansierad av SIS. Forskarteamet är tvärvetenskapligt och har även med forskare från Designhögskolan och Chalmers tekniska högskola.

– Inom de särskilda ungdomshemmen är inte detta studerat tidigare. Men om man tittar på vårdmiljöforskning generellt, så vet vi att vårdmiljön, till exempel på sjukhus, både har betydelse för om vården är effektiv. Men det är också upplevelsen hos patienten, och i det här fallet ungdomen, som vi är intresserade av att fånga. Där vet man från annan forskning att om miljön upplevs som välkomnande, lugnande och stödjande av identitet och integritet, så har det betydelse för hälsa och återhämtning, säger hon till ETC.

Forskningen har ännu inte dragit igång, men Helle Wijk och forskar-laget har besökt ett antal av Sveriges SIS-hem.

– Variationen är väldigt stor. Allt ifrån gamla fängelser och gamla skolor till fantastiska hem, som är byggda från scratch som just ett ungdomshem.

– Det finns ingen standardlösning. Det vi hoppas med det här projektet är, att utifrån vad ungdomarna berättar, vad personalen berättar men också utifrån vad vi kan mäta och se, vi använder olika metoder, så skulle vi förhoppningsvis kunna komma fram till riktlinjer som är baserade på evidens.

Helle Wijk berättar att det finns forskning gjord på fängelser och i psykiatriska vårdmiljöer som tyder på att den fysiska miljöns utformning har betydelse.

– Den vårdfilosofi som man arbetar efter ska ju vara synlig i den fysiska miljön. Avser vården att stärka de här ungdomarnas självkänsla, och att få dem att fungera i samhället, då måste ju den fysiska miljön stärka det. Det låter ju inte troligt om man upplever att man är på ett fängelse. Även om man är där under tvång är ju meningen är att man ska vårdas och rehabiliteras.

Efter sommaren stänger SIS Berga ned och återgår till Kriminalvården, som behövde ta tillbaka lokalerna. Ahmed är glad att hemmet stänger.

– Inga ungdomar ska behöva sitta på det här stället. Framåt tänker jag att SIS borde tänka på att inte ha stängsel och taggtråd. Ungdomar ska inte sitta bakom taggtråd. Det känns som att jag vore 25 år och har rånat en värdetransport eller att jag är en psykopat eller något.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.