80-talisterna: En curlad generation?

Jobb

Åren omkring och efter millennieskiftet gjorde 80-talisterna entré på arbetsmarknaden. Eller en del av oss i alla fall. Sedan början av 2000-talet har ungdomsarbetslösheten hållit sig på höga nivåer. Åren efter millennieskiftet låg sysselsättningsgraden bland unga mellan 16 och 24 år mellan 40 och 45 procent. Att jämföra med 60–67 procent på 70- och 80-talen. Den så kallade etableringsåldern, när tre fjärdedelar av årskullen har fått jobb, har ökat med åtta år sedan 1990.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Trygghet på jobbet

Lagom till att 80-talisterna kom ut på arbetsmarknaden, efter 90-talskrisen, ökade också antalet visstidsanställningar kraftigt, bemanningsföretag som blivit lagliga på 90-talet blev allt vanligare och egenföretagare och frilansar, med sämre anställningstrygghet än fast anställda, har ökat. Andelen visstidsanställningar låg 1987 påt tolv procent av alla anställda och 2007 på 17 procent.

Bostäder

I slutet av 90-talet när de första 80-talisterna gav sig ut på bostadsmarknaden uppgav endast elva procent av kommunerna att det rådde brist på bostäder. Den siffran ökade sedan stadigt, för att 2010 ligga på över 45 procent.

Pensioner

80- och 90-talister kommer enligt Pensionsmyndighetens prognoser att få lägre andel av sin slutlön i pension jämfört med generationerna innan. Om vi inte jobbar längre förstås. För att uppnå samma andel av slutlönen i pension som en person född på 50-talet måste 80- och 90-talisterna jobba till 68 års ålder.

Skolan

Läsåret 1997/1998 var i princip hela skolan full av 80-talister, från förstaklass till gymnasiet. Det var också det läsår när lärartätheteten gjorde en bottennotering med 7,5 heltidsarbetande lärare per 100 elever, efter en tids nedgång. Därefter ökade lärartätheten något igen. I en rapport från Skolverket, om strukturella orsaker till de sämre resultaten i den svenska skolan sedan 90-talet, lyfts 90-talets ökande segregation (till följd av friskolereformen) inom skolan fram.

Psykisk hälsa

Sedan 90-talet har andelen unga med psykisk ohälsa ökat markant och självmorden i gruppen 16–24 år har också ökat. Mellan 1997 och 2007 fördubblades andelen 20–24-åringar som vårdats för depression.

Källor: Statistiska centralbyrån, Svenskt näringsliv, Riksbanken, Pensionsmyndigheten, Skolverket, Dagens Nyheter.