Inrikes.

2014-04-02 06:30
"Det har blivit sämre. Gamla människor kan inte springa på apoteket två dagar i rad för att få det de behöver", säger Dagny Carlsson, 101 år. Bild: Carlos Zaya
"Det har blivit sämre. Gamla människor kan inte springa på apoteket två dagar i rad för att få det de behöver", säger Dagny Carlsson, 101 år.

101-åriga Dagny sågar apoteksreformen

Avregleringen av apoteken skulle ge bättre tillgänglighet. Men enligt bloggaren och 101-åringen Dagny Carlsson blev det ett steg tillbaka. Hon är trött på att tvingas springa runt mellan flera apotek för att få rätt medicin.

annons

– Det har blivit sämre. Gamla människor kan inte springa på apoteket två dagar i rad för att få det de behöver. Nog ska de kunna ha de mediciner som behövs inne, säger hon.

Dagny Carlsson är en pigg 101-åring som inte tvekar att ge sig in i samhällsdebatten. Efter apoteksavregleringen skrev hon ett uppmärksammat blogginlägg hos Vårdguiden där hon kritiserade effekterna.

Hon tycker att apoteken i dag mer liknar diversehandlar där ägarna i första hand är ute efter att göra vinster, istället för att hjälpa människor som är i behov av mediciner. Efter avregleringen har det flera gånger hänt att hon fått gå tomhänt från apoteket eftersom de mediciner som hon ätit i åratal inte längre finns i lager.

– Man tar inte hänsyn till oss äldre längre, utan tänker bara på de unga. Och inom vården är allt datoriserat. Det finns inte en människa bakom någonting längre, säger hon.

Över 100 mejl till Hägglund

Dagny är inte ensam om att kritisera apotekreformen. Tidningen Farmacifacket rapporterade förra året att socialminister Göran Hägglund (KD) har blivit överöst med mejl från upprörda patienter och anhöriga sedan avregleringen infördes. Totalt har socialministern fått över 100 mejl, och inte en enda av brevskrivarna har haft någonting positivt att säga om den nya apoteksordningen.

En av dem som skrev till socialministern var 71-åriga Mats Berglund i Umeå. Han har diabetes och är blind och behöver insulin och blodtryckssänkande medicin. I sitt mejl skrev han att de preparat han behöver aldrig finns inne på apoteken. Istället tvingas han åka mellan flera olika apotek för att få tag på det han behöver.

– Det är ett bekymmer att det man behöver inte finns inne och de ber en att komma tillbaka dagen efter. För min egen del går det ganska bra, men jag tänker på alla äldre som har svårt att ta sig, som kanske måste fara till apoteket flera gånger i veckan för att få sin medicin. Det är kränkande, säger han till Dagens ETC.

”Prioriterar fel saker”

Apoteksreformen har tidigare kritiserats för att slå ojämnt över landet. Kritiken gäller att ett stort antal nya apotek har ploppat upp i storstäderna, samtidigt som apotek på landsbygden läggs ner. Men Mats Berglund håller inte med den som menar att tillgängligheten har blivit bättre i landets större städer.

– De prioriterar fel saker. Förr var apoteken till för dem som behövde medicin. Nu säljer de allt möjligt. Det är solkrämer hylla upp och hylla ner. Det har blivit fler apotek men inte bättre service, säger han.

Mats Berglund tycker också att privatiseringarna i vården har flyttat fokus från patienternas behov. Och när politiker ställs till svar för brister i vården bollas frågorna runt obesvarade.

– Alla politiker har samma svar. De svarar på mycket men de säger ingenting. De måste börja lyssna på människor. Man måste få den hjälp man behöver på ett vettigt sätt, säger han.

Apoteksreformen

• Regeringen Reinfeldt tillsatte i december 2006 en utredning för att avreglera apoteksmarknaden. Syftet var att även andra än de statliga apoteken skulle kunna sälja läkemedel. Monopolet upphörde i juli 2009 och från 1 november tilläts vanliga butiker sälja vissa receptfria läkemedel. Samtidigt tilläts privata aktörer öppna apotek. En betydande del av de 920 statliga apoteken såldes också till privata aktörer.

Vårdgarantin

• Infördes 1 november 2005 och innebär att patienter ska ha rätt till vård inom en viss tid. Exempelvis ska patienten få kontakt med primärvården samma dag, och ett besök inom specialistvården inom 90 dagar, om så behövs. Gäller dock inte återbesök eller utredningar och undersökningar.

Vårdvalet

• Infördes 1 januari 2010 och ger privata vårdgivare rätt att etablera sig i primärvården. Alla landsting är skyldiga att införa vårdval i primärvården, men hur valet är organiserat kan variera mellan landstingen.

Kömiljarden

• En överenskommelse mellan SKL, Sveriges kommuner och landsting och regeringen, som tecknades första gången hösten 2008 med syftet att korta väntetiderna. De landsting som uppfyller kraven i vårdgarantin tilldelas en summa pengar. Kömiljarden omförhandlas varje år.

Tillgänglighetsrapporten

• 368 nya apotek har öppnat efter apoteksavregleringen, en ökning med cirka 40 procent, enligt rapporten. Ökningen gäller dock främst större städer och det har blivit vanligare att receptbelagda mediciner inte finns på apoteket.

• Vårdvalsreformen gav omkring 170 nya vårdcentraler, en ökning med 17 procent. De flesta vårdcentraler har dock öppnat i tätbefolkade områden. Fler besök tyder på att tillgängligheten har ökat. Samtidigt brister vården i kontinuitet och koordinering, särskilt för dem med särskilda och mer omfattande vårdbehov.

• Vårdvalsreformen och kömiljarden förbättrade inledningsvis väntetiderna, som nu stabiliserats på en lägre nivå än tidigare. Fortfarande väntar 10-15 procent av patienterna dock längre än vårdgarantins tidsgränser och det finns stora skillnader mellan landstingen.