Tre bolag styr hälften av den privata sjukvården

–  Vi har fört en dialog med professionerna inom sjukvården och kommit fram till att vi måste beakta de särskilda behov som finns där, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till SVT Nyheter.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Reepalu välkomnar utredning

Det var i november som välfärdsutredningen, under ledning av Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu (S), la fram sitt betänkande ”Ordning och reda i välfärden”. Efter att ha studerat tusentals privata företag inom välfärdssektorn tycker Ilmar Reepalu att en noggrannare utredning av just sjukvården kan vara en klok sak.

– Sjukvården skiljer sig från skola och omsorg på så vis att man har legitimerad personal och en helt annan insyn och kontroll i verksamheten, säger han.

Men det innebär inte att sektorn inte är i behov av ett vinsttak, understryker Ilmar Reepalu. Mellan 2005 och 2013 hade de privata hälso- och sjukvårdsföretagen en avkastning på eget med i medel 51 procent. Det kan jämföras med den privata tjänstesektorn i stort som i medel låg på tio procent.

– Det är förmodligen därför som marknaden varit så lockande, den skattefinansierade verksamheten innebär stabila intäkter och är därmed långt mycket mer lönsam än andra delar av tjänstesektorn.

Koncentrerad marknad

Övervinsterna har kommit att koncentreras till ett fåtal mycket stora koncerner, många av dem börsnoterade på aktiemarknaden. Vad gäller hälso- och sjukvården så står Praktikertjänst, Aleris och Capio för hela 50 procent av marknaden. Enligt en sammanställning som gjorts av Dagens Samhälle hade de förra året en omsättning på totalt drygt 13 miljarder kronor – och det bara för försäljningen i Sverige.

Enligt Ilmar Reepalu bör man dock ha i åtanke att Praktikertjänst är ett form av kooperativ som utgörs av ett antal självständiga företag drivna av läkare och sjuksköterskor själva.

– De här små mottagningarna har en hög vinstnivå men låter i regel pengarna ligga kvar, Capio och Aleris fungerar mer som normala stora koncerner gör, säger han.

Med normala koncerner menar Ilmar Reepalu att en stor andel av vinsten går till koncernmodern för att, om inte plockas ut i utdelning, investeras i andra företag eller verksamheter. Både Aleris och Capio har under många år varit i händerna på riskkapitalbolag där den största drivande faktorn är att expandera. Aleris bildades 2005 av det Wallenbergägda riskkapitalbolaget EQT för att efter fem år övergå i familjens investmentbolag Investor. Capio köptes upp av riskkapitalbolagen Apax och Nordic Capital 2006 för att våren 2017 åter säljas ut på börsen.

Tak sätter stopp för dränering

Det vinsttak som föreslagits i välfärdsutredningen innebär ett stopp på dräneringen av kapital – och därmed även en begränsning av möjligheten att expandera till stora koncerner. Genom att enbart tillåta en vinst på det operativa kapitalet om högst tio procent är merparten av pengarna tvungna att återinvesteras i den enskilda verksamheten.

Enligt Vårdföretagarna kommer de flesta företag i välfärden att avvecklas på sikt om vinsttaket blir verklighet. Orsaken till att avkastningen är hög beror på att det operativa kapitalet är lågt inom tjänstesektorn, hävdar kritikerna.

–  Det ger jag dock inte mycket för. De har ju själva plockat ut pengarna. Om kapitalet är lågt så beror det ju på att överskottet tagits bort och gått till utdelning eller annat, säger Ilmar Reepalu.