Ekonomi.

2017-11-24 14:00
  • Susanne Falck, barnmorska på Karolinska universitetssjukhuset, tror att cheferna är omedvetna om många saker. ”Som medarbetare känns det osäkert om personen ens vet vad man gör”, säger hon. Bild: Malin Jansson
    Susanne Falck, barnmorska på Karolinska universitetssjukhuset, tror att cheferna är omedvetna om många saker. ”Som medarbetare känns det osäkert om personen ens vet vad man gör”, säger hon.
  • Omvårdnadschefen Fakhri Hashemi minns tiden som ensam chef över 100 medarbetare som extremt tuff. ”Sedan vi delade på ledarskapet tycker jag att det blivit mycket bättre, även om det kanske inte riktigt hunnit landa hos personalen.”
    Omvårdnadschefen Fakhri Hashemi minns tiden som ensam chef över 100 medarbetare som extremt tuff. ”Sedan vi delade på ledarskapet tycker jag att det blivit mycket bättre, även om det kanske inte riktigt hunnit landa hos personalen.”

”Jag känner mig som en ensamseglare”

Stora arbetsgrupper har associerats med industriproduktion och löpande-band-verksamhet. Men idag är den platta organisationsformen med stora medarbetarantal som vanligast inom de kvinnodominerade sektorerna.

Inom vård- och omsorg är det inte ovanligt med 100 medarbetare under en och samma chef – och det trots att arbetsuppgifterna ofta är många och komplexa.

–  En del kan nog uppleva att det påverkar engagemanget om man inte får någon feedback, säger Susanne Falck, barnmorska på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

På sjukhusets BB, förlossning och antenatalavdelning jobbar hela 200 medarbetare – men bara fyra ansvariga chefer. De tio år som Susanne Falck varit anställd har kantats av många omorganisationer – den senare var tänkt att få bukt med de stora arbetsgrupperna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Innan dess fanns bara två chefer, men trots den fördubblingen från två till fyra chefer säger Susanne Falk att arbetsplatsen ändå känns större idag. För nu har cheferna gått från att vara fasta till att rotera mellan de olika enheterna:

– Känslan är att tillgängligheten till ens närmsta chef har blivit mindre – och det är en ganska generell uppfattnng. Som medarbetare känns det inte alltid självklart att chefen ens vet vad man gör.

Bristen på tillgängliga chefer tillhör det normala i många kvinnodominerade branscher. En studie från Göteborgs universitet från 2016 visar att chefer inom utbildningssektorn, där cirka 350 000 kvinnor arbetare, ansvarar för snitt 27 med­arbetare.

”Saknas i alla led”

Störst arbetsgrupper finns dock inom vården, omsorgen och socialtjänsten i vilka närmare 600 000 kvinnor är sysselsatta. Där ligger genomsnittet på 30 medarbetare per chef.

Dessutom visar inspektioner från Arbetsmiljöverkets att det inte heller är ovanligt med fler än 40.

I bland kan det handla om upp till 100 underställda, så som under många år varit fallet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Sedan några år tillbaka har Susanne Falck också hand om utbildning, introduktioner och sjukhusets externa hemsida. Det innebär att hon bara arbetar halvtid som barnmorska på golvet.

– Det gör att jag behöver lite tätare samarbete med cheferna. Men då de har bytts ut ganska många gånger bara det senaste året känner jag mig lite som en ensamseglare.

– Många med mig upplever att det inte finns något tydligt ledarskap. Det saknas i alla led om jag ska vara helt ärlig. Cheferna är för få helt enkelt.

På arbetsmarknaden i stort, och i synnerhet i de mansdominerade branscherna, är arbetsgrupperna oftast hälften så stora eller ännu mindre.

Resursbrist är inte orsak

Klara Regnö, ekonomie doktor och forskare inom genus, organisation och ledning, menar att den låga andelen chefer i de kvinnodominerade verksamheterna inte enbart kan förklaras av resursbrist.

– Visst har det funnits stora sparbeting inom offentlig sektor– men det utgör inte den enda förklaringen, delar handlar också om kön, säger hon.

Flera studier har nämligen visat att arbetsgruppernas storlek skiljer sig avsevärt också mellan mans- och kvinnodominerade verksamheter inom den offentliga sektorn.

I en inspektion av Arbets­miljöverket 2014 visade det sig att 73 procent av cheferna inom hemtjänsten hade 40 med­arbetare eller fler, medan bara 10 procent av cheferna inom den mansdominerade tekniska förvaltningen hade ett lika stort ansvar.

Extremt tufft

Fakhri Hashemi, en av omvårdnadscheferna vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, har inte bara ansvar för budget- och personalfrågor, utan också för verksamhetsutvecklingen och kontakten med politiker och förvaltning.

Tiden som ensam chef över 100 medarbetare minns hon som extremt tuff.

– Jag arbetade dygnet runt sju dagar i veckan – det är ju omänskligt att ha så många medarbetare. Men jag försökte implementera några nyckelpersoner som kunde vara ansvariga. Jag själv var ju mycket på kontoret och i möten och hann inte vara ute i verksamheten, säger Fakhri Hashemi.

– Sedan vi delade på ledarskapet tycker jag att det blivit mycket bättre, även om det kanske inte riktigt hunnit landa hos personalen.

Studier som gjorts i sjukhus­miljö visar att stora arbets­grupper är associerade med ökad stress bland både chefer och medarbetare, men också minskad patientnöjdhet och fler incidenter i verksamheten (se artikel intill).

Fakhri Hashemi menar dock att patientsäkerheten är säkrad genom hög kompetens och stabila rutiner. Det fastslår även Susanne Falck – men på ett personligt plan kan det bitvis ändå kännas väldigt frustrerande.

– Arbetsgruppen är på tok för stor. Hur kan dessa få chefer någonsin ha koll på allt? säger Susanne Falck.

Störst  arbetsgrupper inom vård och skola

Antalet medarbetare per chef följer branschvis ett tydligt könsmönster. De två sektorer med störst arbetsgrupper är också de mest kvinnodominerade.

Vård, omsorg och sociala tjänster sysselsätter flest kvinnor och där har varje chef ansvar för i genomsnitt 30 medarbetare.

Mot­svarande siffra för utbildningssektorn, som också är starkt kvinnodominerad, ligger på 27 medarbetare per chef.

Resten av arbets­marknaden har arbets­grupper som är betydligt mindre, i snitt ungefär hälften medarbetare eller ännu färre.

Den mest mansdominerade branschen, som är till­verknings- och utvinningsindustrin, har i genomsnitt tolv underställda per chef.

Fakta: Vision

Risk för allvarliga negativa konsekvenser

Flera studier i sjukhusmiljö har visat att stora arbetsgrupper medför allvarliga negativa konsekvenser, såväl för cheferna som för deras medarbetare och för organisa­tionen i stort.