Ekonomi.

2017-11-13 08:53
  • Efter Panamadokumenten 2016 riktades misstankar mot Malta och det ställdes avgångskrav mot premiärminister Joseph Muscat. Nu har ön och dess generösa skattesystem hamnat i rampljuset igen.  Bild: Wiktor Nummelin/TT, Pixabay
    Efter Panamadokumenten 2016 riktades misstankar mot Malta och det ställdes avgångskrav mot premiärminister Joseph Muscat. Nu har ön och dess generösa skattesystem hamnat i rampljuset igen.
  • Malta, ett skatteparadis eller finanscentrum, beroende på hur man vill uttrycka det enligt Margareta Nyström, internationell samordnare på Skatteverket. Bild: Wikimedia Commons
    Malta, ett skatteparadis eller finanscentrum, beroende på hur man vill uttrycka det enligt Margareta Nyström, internationell samordnare på Skatteverket.
  • Den  16 oktober dödades den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia av en bilbomb. Hennes senaste undersökning kretsade kring bland annat premiärministern och ägande i offshore-bolag. Bild: AP, Rene Rossignaud/AP
    Den 16 oktober dödades den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia av en bilbomb. Hennes senaste undersökning kretsade kring bland annat premiärministern och ägande i offshore-bolag.

Här är fristaden för pirater och skattesmitare

För 300 år sedan var det pirater som erbjöds skydd. I dag är det multinationella bolag på jakt undan skattelättnader. Efter Paradisdokumenten har Malta hamnat i världens blickfång. Vilket gjort att EU-kommissionen i elfte timmen intresserat sig för öns skatte­lagar.

Måndag, 16 oktober 2017, 14:35: ”Skurkarna finns överallt nu. Situationen är desperat”.

En timme efter att maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia avslutat sin sista bloggpost med ovanstående rad sprängdes hon till döds av en bilbomb utanför byn Bidnija på norra delen av den lilla Medelhavsön.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


”En barbarisk attack på pressfriheten” och ”jag kommer inte att vila förrän rättvisa skipats”, sade Maltas premiärminister Joseph Muscat efteråt i ett tv-sänt framträdande.

Premiärministern granskas

Till saken hör att premiärministern själv tillsammans med ett gäng medarbetare stod i blickfånget för hennes senaste undersökning. Om ägande i offshore-bolag, försäljning av maltesiska pass och utbetalningar från Azerbajdzjans regering.

Huruvida premiärministern verkligen darrade inför Daphne Caruana Galizias granskningar är okänt. Klart är att hon av magasinet Politico pekats ut som en av 28 män och kvinnor som ”skakat Europa”, i hennes fall genom sitt korståg mot maltesisk korruption.

Misstankarna om oegentligheter på Malta är inte nya. Förutom att EU-medlemmen redan för 300 år sedan utgjorde en frihamn för pirater dök öns namn också upp i svallvågorna efter Panamadokumenten 2016, som Daphne Caruana Galizia för övrigt var högst delaktig i. Då riktades avgångskrav mot Joseph Muscat efter att flera av hans allierade samt minst två ministrar ska ha gömt undan pengar i offshore-konton.

Miljarder undanhölls

I januari i år hamnade ön på löpsedlarna ännu en gång efter att en rapport beställd av gröna ledamöter i EU-parlamentet visat att Malta hjälpt multinationella företag att undanhålla motsvarande 136 miljarder kronor i skatt mellan 2012 och 2015.

”Ett skatteparadis enligt EU:s kriterier”, löd rapportens slutsats.

– Skattesystemet på Malta är minst sagt generöst, med stora bolag som rutinmässigt betalar så lite som fem procent i skatt på sina intäkter. Det är fullständigt oacceptabelt och väcker allvarliga frågor, kommenterade tyska EU-parlamentsledamoten Sven Gielgold till brittiska The Guardian.

Kommissionen ”passiv”

Sven Gielgold var också en av dem som efter en plenumdebatt i somras krävde svar av EU-kommissionen avseende legaliteten i det maltesiska skattesystemet, men enligt honom utan resultat.

– Jag tror att Malta bryter mot EU-lagar om pengatvätt och EU-kommissionen har inte gjort någonting åt det, sade han till Deutsche Welle efter mordet på Daphne Caruana Galizia.

Legaliteten i öns skatteupplägg är inget som Margareta Nyström, internationell samordnare på Skatteverket, vill kommentera. Främst för att hon inte har mer information om vad som hänt än det som framkommit i media.

– Det kan mycket väl handla om laglig skatteplanering från bolagens sida. Eller så kan det vara lagligt men inte enligt lagstiftarens intention, säger hon.

Konkurrensfördel

Vad landet har att tjäna på skatteupplägget är enklare att svara på. Det handlar helt enkelt om en konkurrensfördel för mindre länder utan andra större inkomstposter.

– De förmånliga reglerna är till för att dra till sig investeringar och arbetstillfällen. Spelindustrin har till exempel etablerat sig stort på Malta. Exakt vad de tjänar på att etablera sig på Malta vet vi inte. Vi har också gått från att kalla sådana länder för skatteparadis till att använda uttrycket finanscentrum, säger Margareta Nyström.

Molly Scott Cato, EU-parlamentsledamot för brittiska Green Party, är å sin sida övertygad om att något inte står rätt till på Malta.

– Det här stammar ur det fria kapitalflödet på 80-talet. Det har möjliggjort för den globala plutokratin att sprida sina pengar för att undvika skatt. Problemet är att så fort du börjar med någonting sådant följer korruptionen med, säger hon till Deutsche Welle.

Svartlistning förbereds

Även om Sven Gielgold är kritisk mot EU-kommissionen hävdar Margareta Nyström att den jobbar med frågan, att det talas om ”osund skattekonkurrens inom EU” och att det åtminstone för länder utanför unionen planeras en svartlistning.

– OECD har tidigare skapat en sådan lista. Även om en svartlistning inte leder till några juridiska sanktioner gjorde den negativa mediebilden att många länder, som Luxemburg och Cypern, snabbt såg till att ha lagstiftning på plats som tog dem ur listan, säger hon.

Skatteparadis i EU

l Den 7 november möttes EU:s finansministrar för att diskutera möjligheten att ställa upp en svart lista över så kallade skatteparadis.

l Enligt uppgift har EU-länder förberett en sådan lista i flera månader, men den senaste läckan om skattesmitande bolag och privatpersoner har fått EU att tidigarelägga diskussionen.

l Vad som räknas som ett skatteparadis skiljer sig i dagsläget åt mellan olika EU-länder. Flera länder, särskilt sådana som Irland, Malta, Storbritannien och Luxemburg, vilka själva pekas ut, uppges vara skeptiska till upprättandet av en sådan lista. För att blidka dem ska EU:s svarta lista i första hand gälla länder utanför unionen.

l När det gäller frågor om beskattning säger EU-stadgan att beslut måste tas med stöd av alla medlemsstater. Det finns visserligen en möjlighet att frångå detta, men proceduren har aldrig testats.

l 53 stater och territorier har tidigare i år mottagit varningar från EU:s grupp Code of Conduct Group för att deras skattesystem gör att de riskerar att sättas upp på en svart lista.

Maltas skattesystem

Utländska medborgare kan ansöka om ett särskilt uppehållstillstånd på Malta som gör att de endast behöver betala 15 procent i skatt – dock minst 4 192 euro, motsvarande knappt 41 000 kronor – på inkomst som härrör från arbete i landet. Inkomst som redovisas i utlandet beskattas däremot inte.

Den som dessutom skattar utanför Malta kan begära reduktion av sin skatt med hänvisning till dubbeltaxering.

Den som har ett särskilt uppehållstillstånd och har kapitalvinster som sätts in på en maltesisk bank behöver inte heller betala skatt på dessa.

Malta har vare sig arvsskatt, gåvoskatt eller förmögenhetsskatt.