Analys: Slutet för kapitalismen

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Denna nya ekonomi syns bara om man letar noga efter den. När en gräsrotsorganisation i Grekland kartlade landets matkooperativ, alternativa producenter, parallella valutor och lokala växlingssystem fann de över 70 självständiga projekt och hundratals mindre initiativ, allt från husockupationer och bilpooler till gratis förskolor. För traditionella ekonomer tycks sådana verksamheter knappt ens kvalificera som ekonomisk aktivitet – men det är det som är poängen. De existerar för att de, oavsett hur stapplande och ineffektiva de är, bedriver handel i postkapitalismens valuta: ledig tid, nätverksaktiviteter och gratisgrejer. De kan verka torftiga, inofficiella och till och med farliga som utgångspunkt för ett alternativ till ett helt globalt system, men så uppfattades även penning- och kreditväsendets införande under Edward III:s tid på 1300-talet.

Fantasins kraft kommer att bli avgörande. I ett informationssamhälle är ingen tanke, debatt eller dröm bortkastad – oavsett om den uppstår i ett tältläger, i en fängelsecell eller vid pingisbordet hos ett uppstartsföretag.

Under övergången till postkapitalism kan, precis som vid virtuella tester, det arbete som utförs på designstadiet minska risken för misstag under genomförandestadiet. Och designen av den postkapitalistiska världen kan, precis som mjukvara, vara modulär. Olika människor kan arbeta med den på olika platser, i olika tempo och relativt självständigt från varandra. 

Om jag kunde uppbringa en sak utan kostnad skulle det vara en global institution som korrekt återger kapitalismen: en modell över all ekonomi, officiell, grå och svart. Varje experiment inom den skulle berika den, och den skulle vara open source och ha lika många datapunkter som de mest komplexa klimat-modellerna.

I dag går den största skiljelinjen mellan möjligheten till ett överflöd av gratis varor och fri information och ett system av monopol, banker och regeringar som försöker hålla saker och ting privata, knappa och kommersiella. Allt kan kokas ned till kampen mellan nätverket och hierarkin – mellan gamla samhällsformer, utformade efter kapitalismen, och nya samhällsformer som förebådar det som komma skall.

Är det utopiskt att tro att vi står på randen till en evolution bortom kapitalismen? Vi lever i en värld där homosexuella män och kvinnor kan gifta sig och där preventivmedel under en 50-årsperiod gjort den genomsnittliga arbetarklasskvinnan friare än den mest frigjorda libertinen under Bloomsburyeran. Varför har vi då så svårt att föreställa oss ekonomisk frihet?

Detta är en kraftigt nedkortad version. Hela texten finns att läsa i nyhetsmagasinet ETC.

Översättning: Jenny Clevesson