Hedgefonder förvärrar finansoro

KRIS Svenska och utländska hedgefonder tjänar pengar på euron och gör därmed det ekonomiska läget ännu mer instabilt. Efter misstankar om en konspiration har tonen hårdnat mot fonderna.

Hedgefonder, specialfonder med hög risk och fria placeringsregler, gör sig en hacka på krisen i euro-området samtidigt som greker, spanjorer och portugiser för se sina löner säknas och välfärden stympas. Osäkerheten är en god jordmån för fonderna, som kan locka med en positiv avkastning när finansmarknaderna skakar.
Svenska hedgefonder utgör inget undantag.

– Generellt sett skapar detta möjligheter att tjäna pengar. Det är svårt om marknaden ligger still, säger Lars Sundberg på Skandia Global Hedge.

– Dessutom är det många som söker sig till hedgefonder när de går ur aktiemarknaden. På så sätt är det gynnsamt just nu.

Tjänar på sjunkande kurser
Hedgefonder kan därtill ­direkt tjäna pengar på finans­oron genom blankning – att låna värde­papper, sälja dem, och sedan köpa tillbaka dem till ett lägre pris innan de lämnas tillbaka. Banker och försäkringsbolag med stora innehav i de drabbade länderna är tacksamma villebråd, eftersom deras aktier kan väntas sjunka extra mycket.

Metoden används bland annat av hedgefonden Catella.

– Det kan gälla schweiziska, tyska eller nordiska banker eller franska försäkringsbolag. Försäkringsbolag har minst lika stora innehav i statspapper som banker, säger Catellas fondförvaltare Pehr Blomquist.

Både Catella och Lynx, en av hedgefondpionjären Brummer & Partners fonder, tjänar på ett liknande sätt dessutom på den fallande eurokursen.

– Eftersom vi ser en stor rörelse i euro nu, så är det lönsamt för oss, berättar Lynx förvaltare Svante Bergström.

Länder inför blankningsförbud
Sedan hedgefonder beskylldes för att förvärra finanskrisen 2008 är det däremot förbjudet att blanka aktier i franska banker. Så sent som i maj i år förbjöd även tyska myndigheter så kallad naken blankning (blankning utan att ens låna värdepapper, och som påminner om vadslagning) i flera olika värdepapper av samma anledning, och Tyskland planerar att utöka blankningsförbudet.

Orsaken är att blankning kan förvärra en nedgång, och i värsta fall förstärka panik­artat flockbeteende av det slag som syntes under finanskrisen. Under våren har eurokrisen fått oron att återvända till den globala finansmarknaden. Det har drivit upp marknadsräntor och tvingat fram sparpaket inte bara i Sydeuropa, utan även i Storbritannien och Tyskland – enligt en del bedömare alldeles för tidigt.

I takt med detta har även det politiska tonläget skruvats upp, och andra händelser har fått temperaturen att stiga ytterligare. Efter att interna dokument från en exklusiv middagsbjudning för världens största hedgefondförvaltare på Manhattans Upper East Side läckte ut till amerikansk media, kom middagsgästerna att misstänkas för konspirationsliknande samarbete för att pressa ner euron. Snart drogs flera utredningar om fondernas skumma handel i gång både i USA och inom EU. Ordföranden för EU:s finansministrar Jean-Claude Juncker hotade spekulanterna med ”tortyrinstrument i källaren”, och Anders borg kallade dem för ”en flock vargar”.

Tjänar i båda ändarna
En populär strategi under den pågående eurokrisen har varit att blanka euro, aktier och obligationer i krisländerna, vilket skapat ett säljtryck som fått övriga i finansflocken att följa efter. Samtidigt har de köpt CDS-kontrakt, försäkringar mot att de blankade aktierna och obligationerna skulle gå i konkurs. Dessa har stigit i värde i takt med att risken ökat när aktierna och obligationerna har sjunkit i värde. På så sätt kan fonderna tjäna pengar i båda ändarna av affären.

Allt detta är lagligt, men att samarbeta för att sätta i gång ett säljtryck är kriminellt. Myndigheternas misstankar om en sådan konspiration tog fart veckan efter middagen på Upper East Side, då antalet negativa affärer i euro plötsligt nådde rekordnivåer.

Ingen av de hedgefondförvaltare som uttalat sig i denna artikel säger sig däremot spekulera i CDS-kontrakt. Enligt förvaltaren Pehr Blomquist spekulerar Catella inte heller aktivt i euro för vinnings skull. I stället tas de negativa positionerna i euro för att uppväga eventuella förluster i aktie­innehav i européiska företag när börserna rasar.

– Det finns andra som gör det mycket bättre än vi, säger han och ger exemplet makrofonder – en särskild kategori hedgefonder.

Hälften i skatteparadis
En sådan hos Brummer & Partners är fonden Nektar. Fondens ordförande Kent Janér vill dock inte ställa upp på en intervju. Det gäller även förvaltarna av Robur Access Hedge, SEB Multi­hedge och Nordea All Hedge Fund. Nordeas pressansvarige säger att de inte brukar vilja uttala sig i media. Fondernas förvaltare lever vanligtvis ett liv långt från de mediala strålkastarna, och håller av tradition en låg profil. Inträdeskraven för att få investera i flertalet hedgefonder är ofta skyhöga minimisummor och deras kunder är i regel förmögna eller finansbolag.

Den skygga tillvaron har också att göra med att många opererar via skatteparadis. Enligt uppskattningar finns runt hälften av världens hedgefonder i skatteparadis, antingen på grund av skatteskäl eller slapp reglering. Bland svenska hedgefonder med registrering i skatteparadis finns exempelvis Nektar och Karakoram, båda i Bermudas.

Trots att hedgefonderna har ökat sitt kapital fyrfaldigt de senaste tio åren till nära
1,7 biljoner dollar, så är det endast en mindre del av de globala finansiella tillgångarna. Men genom smart handel i riskabla värdepapper och med en hög belåning kan fonderna ändå få hela marknader i rullning.

Också svenska hedgefonder använder flitigt sådana så kallade hävstångseffekter. Enligt Oskar Ode, ansvarig för tillsynen av hedgefonder på Finansinspektionen, har i praktiken alla svenska hedgefonder särskilda undantag från de regler som gäller andra fonder. Till exempel har Skandia Global Hedge beviljats rätt att belåna sina värdepappersaffärer tre gånger om.

Gyllene tillfälle
Vågspelet är inte riskfritt, och timingen är avgörande. Om fonderna agerar för tidigt kan det svida rejält. Det var flera hedgefonder som tidigt varnade för den senaste bostadsbubblan i USA, men efter stora förluster tvingades de ändå att följa med marknads­trenden uppåt. Under IT-bubblan agerade de likartat. En välkänd studie gjord av ekonomerna Brunnermeier och Nagel visar att majoriteten av hedgefonderna i USA fortsatte att investera IT-bubblan innan den sprack, trots att de var väl medvetna om att det rörde sig om en bubbla.

Konsten är att, som en artikel­rubrik i Wall Street Journal gör gällande, ”spela på bubblorna så som proffsen”. Enligt en annan artikel, i Financial Times denna gång, så ”ses inte framtida bubblor som hot, utan som möjligheter”.

Liksom för hedgefonderna globalt, så var den långa uppgången under 2000-talet en katalysator även för de svenska hedgefonderna. Men även kraschen 2008 var ett gyllene tillfälle för dem som hade tungan rätt i mun. Brummer & Partners fond Lynx gick exempelvis plus med hela 42 procent under 2008.

Spekulerade bort sig själva
Men spekulationen kan bli så aggressiv att den rent av hotar sig själv. Det var just vad som hände under 2008. Handeln i CDS-kontrakt hade då under ett decennium ökat 100 gånger om, och värdet av alla kontrakten uppgick det året till fyra gånger USA:s samlade BNP. Därmed hade CDS-marknaden svällt till en bubbla i sig, och snart förvandlades försäkringskontrakten till högriskabelt finansiellt ”giftigt avfall”. De underliggande värden som försäkrades var ompaketerade och uppblandade amerikanska bolån. Men ingen visste längre vem som i slutändan garanterade CDS-kontrakten, och där de tidigare hade setts som en tillgång blev de värdelösa när proppen gick ur USA:s bolånemarknad.

Flera hedgefonder kollapsade, och eftersom Wall Street-bankerna hade satt upp flera av dem själva, drog det med sig bankerna. Många har även påpekat att bankerna själva mer hade kommit att likna gigantiska hedgefonder.

SEB – lovligt byte?
Att fonderna gav sig på själva bankerna genom att blanka deras aktier gjorde inte saken bättre, och flera av de högsta bankcheferna ropade högljutt efter blankningsförbud i media, däribland Swedbanks dåvarande ordförande Carl Eric Stålberg. Bankens egen hedgefond, Robus Access Hedge, får enligt stadgarna inte spekulera på det sättet. Men fonden investerar även friskt i andra hedgefonder, som inte har den restriktionen.

I dag tycks SEB vara det lovligaste bytet för hedgefonder bland de svenska bankerna, med tillgångar på 30 miljarder kronor i de krisdrabbade länderna. Å andra sidan finns också chansen att den egna fonden SEB Multihedge växer till sig genom eurokrisen.

De sydeuropeiska ländernas budgetunderskott är delvis självförvållade, men också ett resultat av finanskrisen. Enligt rapporter från bland annat Internationella valutafonden (IMF) så bidrog hedgefonder till finansoron 2008. Av allt att döma bidrog de även till bubblan som föregick den. Nu är de återigen i färd med att kalasa på och förvärra den finansiella oron.

Lars Ahnland
Författare till boken Kasinoekonomins fall, i vilken han analyserar den globala krisen ur ett svenskt perspektiv