Debatt: Vi måste genast bryta med den fossildrivna bilen

Vi översköljs av information om att det är normalt att färdas med fossilt bränsle i tanken, både mentalt och som drivmedel.

Vi har omvärldens stöd i att inte bryta mot normen under färd med den fossildrivna bilen fram och tillbaks till arbetet, då vi är ute och nöjesåker och under långfärden med flyg i arbete och på semester.

Att släppa ut 10-15 ton växthusgaser om året gör ju alla. De få undantagen bekräftar regeln. Att våra utsläpp av växthusgaser har något att göra med väderkatastrofer till följd av tropiska orkaner, skyfall, med svåra jordskred i Sydamerika och med översvämningar i stora deltaområden i Asien, det blundar vi för.

Likaså för hettan i tropiska och subtropiska områden, den svåra torkan och bränderna i Sydeuropa, liksom att öar i Stilla havet försvinner. Sambandet må beskrivas i artiklar av klimatforskare och andra engagerade i klimatet. Men det är som om informationen är frikopplad från våra dagliga utsläpp. Vårt beteende påhejas dessutom av annonser om snygga bilar och lockande flygresor i tidningar, på tv och annonspelare.

Trots att bilförsäljningen och bilåkandet ökar och flygresorna mångfaldigats på några decennier invaggar vi oss i tron att vårt beteende knappt kan påverka situationen. Om vi ibland oroas lugnar vi oss kanske med föreställningen om att problemet löser sig någon gång i framtiden med teknikens hjälp.

Men vad har vi för garantier att tekniken löser problemen?

Det fria ordet – medierna – säljer sig också en marknad som propagerar för stora utsläpp av växthusgaser. Dagens Nyheter kan innehålla upp till 16 sidor reklam om de senaste bilmärkena och liknande gäller för alla våra dagstidningar. Man recenserar Noomi Kleins storsäljare om klimatet ”Det här förändrar allt”, men har inte konkret tagit till sig budskapet.

Annonserna för fossil förbränning säljs som förut. Vad sägs om annonsen ”Glädjespridaren Audio quarto sport” som kan vara det första som möter läsaren på DN:s internettidning. Det vore korrekt att istället kalla den ”Växthusgasspridaren”, men det skulle väl inte sälja så bra.

Sommarens vardagssamtal bekymrar sig inte, vad jag hört. Ett exempel:

– Det tar bara fyra timmar att köra mellan Ronneby och Byrsta här på Södertörn.

– Hur lång tid tar tåget?

– Tåget, då måste man ju hämtas i Södertälje och det tar ju en timme ... (I själva verket tar det en halvtimme och buss finns som ett bra alternativ.)

Eller:

– Vi for upp till Örnsköldsvik och träffade bekanta från golfsemestern på Kanarieöarna. Vi kom med bil, andra kom med flyg. Det var väldigt roligt.

Björn Wiman lovprisade i en kulturkrönika inför sommarsemestrarna den frihet som bilen ger och dess betydelse för den moderna människan. Han nämner att bilen håller på att bli ohållbar som effektivt fortskaffningsmedel på grund av trängsel, men inget om dess allvarliga bieffekter: buller, stillasittande med fetma som följd, skadliga avgaser och växthuseffekt.

Våra sportstjärnor normaliserar utsläpp av växthusgaser och passar på att tjäna pengar. Zlatan lovprisar Volvo i jätteannonser vid vägkanten, i tunnelbanan och i tidningar. Sarah Sjöström intygar att hon kör Citroën. Sportspegeln och liknande program i tv prisar tävlingar i motorsporter. Den som snabbast släpper ut mest koldioxid, om jag förstått rätt, prisas mest.

Tillsammans med ordförande i föreningen Läkare för miljön har jag försökt uppvakta tv-ledningen för att diskutera att man dagligen bryter mot neutralitetsprincipen då man inte redovisar att allt bilåkande och alla flygresor som ingår som en del i många av programmen bidrar till tilltagande skada på natur, djurliv och människor. Men ledningen hänvisar neråt i organisationen som i sin tur låter frågan rinna ut i intet, trots påstötningar.

Växthuseffekten ökar. Arktis smälter, torkan drabbar jordbruk och leder till ökande flyktingströmmar och allt fler vildbränder. Jorden mår inte bra. Men låt oss prata om något annat, till exempel hur trevlig vår senaste utlandssemester var, vilken fin stor bil vi nyligen köpt eller om hur någon exotisk mat långväga ifrån som vi åt till middag häromdagen smakade.