Debatt: Vi kan fortfarande stoppa en monumental katastrof

Dubbelt så många som Sveriges alla invånare, 20 miljoner människor, riskerar svält i de hungerkriser som just nu pågår i världen – och 50 miljoner står inför allvarlig hunger. För att förhindra en monumental katastrof måste alla hjälpas åt. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Världen står inför en av de största hungerkriserna i modern tid Fyra områden är drabbade: Sydsudan, Jemen, i länderna runt Tchadsjön i Västafrika, och Kenya, Somalia och Etiopien på Afrikas horn. I Sydsudan deklarerades svält för lite mer än en månad sen, och vi befarar att svält kommer att konstateras även i Nigeria, Jemen och Somalia de kommande månaderna.

Att detta tillåts ske igen är skamligt och oerhört sorgligt. Hungerkriserna har inte uppstått ur tomma intet, utan är ett resultat av att det internationella samfundet och enskilda länder har ignorerat dem för länge. Dessa hungerkriser var förutsedda men inte förhindrade. Redan i december 2013 kunde man konstatera en hungerkris i Sydsudan, men den bromsades inte och har därför lett till svält.

Flera av kriserna har uppkommit med anledning av konflikter som har försatt människor på flyende fot utan tillgång till mat eller möjlighet att odla. Så är fallet i Nigeria, Sydsudan och Jemen. Även om fred här är den enda långsiktiga lösningen så krävs nu omfattande humanitär hjälp för att rädda liv.  

Hungerkrisen i Östafrika, i Somalia, Etiopien och Kenya är dock orsakad av torka, högst sannolikt förvärrad av klimatförändringarna. Här behövs förutom omedelbar hjälp också enorma krafttag mot utsläppen av växthusgaser, annars kommer vi bara se fler och fler av den här typen av kriser. 

Många av de nämnda kriserna är kraftigt underfinansierade. För att exempelvis täcka det humanitära behovet i Jemen, där 70 procent av befolkningen är i behov av humanitära insatser, behövs det 2,1 miljarder dollar. Men än så länge är bara sju procent av den summan finansierad.

Under torkan på Afrikas horn 2011 dog 260 000 människor av svält, hälften av dem barn. Men när svält utropades och den humanitära insatsen kom igång på allvar hade redan 130 000 dött. Det var också först då som media började rapportera i någon större utsträckning. Hjälpen kom för sent. Som tur är har inte dagens hungerkriser gått så långt, dödstalen är fortfarande mycket lägre än de var 2011 men om inte pengar kommer in snabbt kan hungerkriserna snabbt hamna utom all kontroll. När människor gått utan mat en längre tid börjar undernäring och dödlighet att stiga exponentiellt.

Det finns goda exempel på hur man kan stoppa hungern i tid. 2016 drabbades Etiopien av den värsta torkan på trettio år. Men på grund av goda förberedelser och en snabb och stor respons från landets regering och det internationella samfundet lyckades man avvärja en katastrof.  

Oxfam är på plats i alla fyra hungerkriserna med livräddande hjälp, inte minst med mat och rent vatten. Vi är nu i full fart med att utöka våra akutinsatser. Oxfam arbetar också med att långsiktigt öka människors motståndskraft så att de lättare kan klara av framtida kriser. Även utan konflikter är alla dessa länder i farozonen för nya hungerkriser. 

Trots att behoven är enorma får vi samtidigt inte drabbas av allt för stort missmod. Den långsiktiga trenden i världen är att hungern minskar och att människor får det bättre. Glömmer man det är det lätt att tappa hoppet och tro att hjälpen inte gör skillnad. Det är heller inte för sent att förhindra att dessa hungerkriser går över till att bli fullfjädrade katastrofer.

Svältkatastrofer orsakas av människor. Men det betyder också att människor kan stoppa dem. Låt oss tillsammans göra vårt yttersta för att bromsa dessa kriser innan det är för sent.